Vad hände nu då?

Här var jag redo att åka hem . Bort med droppet och sånt. Packat väskan, bytt om och allt det där. Vänta på lunchen och sen hem. Ingen nämnvärd smärta. Bara vanligt ont som man står ut med trots låg smärttröskel som jag har.

Ringde mina syskon och sa ”ni kan köra om en kvart så blir det lagom”. Just då får jag en grym smärta i sidan som var som blixtar. Jävulen vad ont. Uppståndelse på rummet. Jag är stående när detta sker och tar tag i sänggaveln. En sjuksyster och sjukgymnasten säger att jag blev alldeles vit i ansiktet , håller i mig när det börjar snurra och jag blir duktigt svimfärdig och illamående. De hjälper mig till sängen för att lägga mig ner och då kom färgen tillbaka.

Sedan gick det onda över en stund och precis när lunchen ska serveras kommer läkaren och undersöker mig. Hon rynkade pannan och sa att jag måste stanna kvar. Ingen mat, koppla på nytt dropp och här ligger jag. Hon kommer tillbaka om några timmar. Oklart om jag får komma hem idag.

Hon var just och tittade till mig för nu har det gått några timmar. Just nu känns det som innan, uthärdligt men jag vågar knappt ta mig ur sängen . Får smärtstillande i droppform.

Jag vet ingenting.

Fortsättning följer……

Anna

Författare: AnnaBloggar.com

Jag tar ut glädje i förskott. Det enda som kan hända är att jag varit glad i onödan. Visa alla inlägg av AnnaBloggar.com