Toalettbesök på resor

Toaletterna på flygplatser har jag aldrig haft problem med, var i världen jag än befunnit mig. Min erfarenhet är att toaletterna nära gaterna ofta har vask inne på toaletten. Är man väl förberedd på alla tänkbara eventualiteter så kan man klara sig bra. Man behöver bara bra planering.

Flygplanen har ofta väldigt små toaletter som gör det lite bökigt eftersom de är små och trånga, men det fungerar. När jag ska ut och resa eller ska på längre utflykter brukar jag vara extra försiktig med vad jag äter. Stoppar inte i mig sådant som kan riskera att ”sätta fart” på magen och i reservoaren. För min del fungerar det mycket bra att äta en omelett. Omelett med ost och små tomatbitar. Ingen lök som kan sätta stopp i slangen eller kanske vara gasbildande.  Kaffe, te, lite juice fungerar. Även vanlig frukostbulle med ost fungerar. Varför jag tycker det är bra med en enkel omelett är att jag håller mig mätt i flera timmar. Magen håller sig lugn och det är gott. Detta gäller ju inte bara oss med Kocks blåsa. Omelett är bra även för er andra  *ler*

Jag har gjort många resor inom Europa, till afrika och långresor till Kina och Karibien utan att tveka. Det är bara att förbereda sig väl, se till att ha med mer än tillräckligt av allt som behövs till blåsan. Jag har detta i handbagaget för att vara säker på att inte bli av med det på vägen. Det vore en stor katastrof att bli av med detta värdefulla bagage! Man får ju bara ha med 100 ml i handbagaget och en flaska glidslem som behövs till slangen, rymmer mer. Därför fyller jag över glidslem i en mindre flaska och har en stor med i resväskan.

Tips till dig som ska få Kocks blåsa eller ska iväg på din första utlandsresa: ta med extra många kompresser när du reser på solresor. Min erfarenhet är att det går åt betydligt fler kompresser eftersom huden svettas och kompressen lossnar.

På min resa till Dominikanska Republiken för några år sedan hände det som inte får lov att hända. Detta är faktiskt den enda gången det inträffat på alla mina resor. Jag glömde toalettnecessären på hotellrummet när vi skulle iväg på en endagsutflykt.

Vi var tre svenska par som lärde känna varandra på resorten vi bodde på. Vi beslutade oss för att ta en gemensam tripp till Puerto Plata, närmsta stad. Vi hyrde en chaufför hela dagen och gav oss iväg med lite packning. Vi skulle shoppa i stan, titta på sevärdheter och gå och äta på en icke turistfokuserad restaurang. Vi pratade om i vilken turordning vi ville göra allt. Beslutet blev att sticka och äta först. När vi kört en bra stund fick jag en känsla av att jag glömt något på hotellrummet. Ni vet den där känslan när det blir kallt i nacken.

Jag rotade runt i min bag och upptäckte att jag glömt necessären med mina toalettgrejer. Nu kom det en massa svordomar i tanken och som jag inte sa rakt ut i bilen. Jag berättade det för min dåvarande kille. ”Vad fasen ska vi göra”, viskade jag till honom? ”Vi kan ju inte vända tillbaka?”
-”Det ordnar sig”, sa han. ”Vi löser detta”. Till saken hör att den här killen är en slags Mac Gyver, ni vet äventyraren på TV på 90-talet som råkade i trubbel och bara hittade fiffiga lösningar på diverse problem. Sådan var min pojkvän. Därför blev jag lugn när jag tänkt igenom allting.

”Okej, vad behöver jag?” . Tro inte det går att traska in på ett apotek och köpa slangar, sprutor, plåster och glidmedel. No way! Här fick vi ta på oss uppfinnarhatten och tänka till. Jag är inte den personen som hemlighåller mitt handikapp, men basunerar inte heller ut det i tid och otid. Nu var jag tvungen att berätta och insåg vilken lång förklaring detta blir för våra nya vänner i bilen. Och alla frågor jag får tillbaka. Jag sa ungefär så här:

-”Jag har ett problem och behöver i första hand en stor supermarket, därefter kan ni andra bestämma resten av planeringen av vår tripp”. Jag berättade om min stomi, hur jag går på toaletten, hur ofta och att jag glömt toalettgrejerna på hotellrummet.

Det blev så klart en hel del bekymrade miner och förvånade miner. Lite ”oj då”, ”varför är du opererad” . Fullt naturliga reaktioner och sen kom frågan:

-”Vad behöver du? Vi kan hjälpas åt att leta i varuhuset”.

Chauffören släppte av oss vid en riktigt stor supermarket som sålde allt man kan tänka sig. Allt från mat och alkohol till husgeråd och allt vad det var. Jag kände mig trygg med ”Mac Gyver” i sällskap och tyckte det var lite spännande samtidigt som jag var orolig.

Okej, för att göra en lång historia lite kortare så hittade vi till slut grejer som borde funka.

En stor barnmugg i plast med motiv på Elsa i Disneyfilmen Frost. Muggen hade plastlock och ett räfflat, böjbart sugrör. Lite för mjukt men hittade inget annat lämpligt fast vi varit  på en slags ”slangavdelning” och kollat. Det som ska föras in i nippeln måste ha mjuka kanter för att inte riva och skada på vägen in genom nippeln, genom de två ”musklerna” som sitter strax innanför nippeln, inne i magen. Slangarna var inget alternativ.

Sugröret bör fungera som slang. Kanterna på detta var inte vassa utan ganska mjuka former. Lite väl kort men det kan fungera. Aningen smalare i diameter än mina slangar men det kan gå. Jag hade ju inte ätit något annat än lättsmält omelett till frukost så den borde flyta ut genom sugröret som ingenting.

På husgerådsavdelningen hittade vi även plastflaskor som man nog skulle ha ketchup och senap i.  Jag valde den röda som skulle vara till ketchup *ler*

Dessa flaskor hade ett plastlock som man skruvade av och på och en pip längst ut. Egentligen var tanken att hitta en vattenspruta eller liknande på leksaksavdelningen men hittade ingen sådan. Jag testade flaskan i luften och analyserade den. Klämde och hade mig. Testade så att pipen på flaskan passade ihop med sugröret.  Jag tänkte att det här borde fungera. Den rymde dessutom tillräckligt mycket volym. Samtidigt sa jag till min dåvarande pojkvän:
-”Okej. Det värsta som kan hände om detta inte fungerar, det är helt enkelt att taxichauffören få köra mig till hotellet så tar jag den kostnaden”.

I och med att det är det värsta som kan hända i denna situationen ”bara” var pengar så kände jag mig lugn. Kompresser att tejpa för hålet på magen med, hade jag av någon anledning i bagen. Antagligen för att jag alltid har en hög med sådana i bagen eftersom jag behöver byta kompresser ofta när jag är på stranden. Toalettbesöken gör jag på hotellrummet på resorten så de grejerna behöver jag inte ha med eftersom stranden är inne på resorten, nära hotellrummet. Detta är nog anledningen till att jag hade dem med, den här dagen.

Nu kunde jag pusta ut. ”Mac Gyver” och jag gjorde ”high five” och sen slappnade vi av och gick till spritavdelningen och köpte en flaska Mama Juana, Dominikanska Republikens kurdricka med rom, rödvin och en massa örter, blad och bark. Den ska vi fira med när vi kom tillbaka till hotellrummet.

Nu var det bara en sak kvar: att se ifall dessa prylar gick att använda.

När vi shoppat klart körde chauffören oss till ett litet matställe på en bakgata. Typisk karibisk stil. Lite gungig musik och smarriga, enkla maträtter. Vi bänkade oss och beställde in öl och vin. Tänkte att jag behöver nog lite alkohol i kroppen för att bli helt avslappnad innan toalettbesöket och inte spänna mig.

Egentligen var det inte dags att gå på toan men vågade inte äta något förrän jag visste att det skulle fungera med sugröret och plastflaskan. Solkräm fick fungera som glidmedel.

-”Håll nu tummarna gott folk”, sa jag och gick in på toaletten. En fräsch toalett med vask! Lyckliga jag! En vask på toaletten. Hallelujah! Det finns riktigt fina restauranger som inte har vask inne på toaletten. (Exempelvis i Paris. Där får man leta upp ett billigt ölsjapp för att hitta toalett med vask).

Och jag lyckades! Det funkade!
Fast det var inte helt lätt. Sugröret var lite för mjukt och några försök krävdes för att lyckas. Fick lirka försiktigt och med precision. Tålamod!

Ketchupflaskan fungerade också som tänkt. Fyllde  den med vatten, skruvade på locket som hade en pip och klämde ut vattnet i sugröret med fart. Waooo! Det funkade!

Gissa hur lättad jag blev? Detta var mycket mer värt än att vinna pengar i ett lotteri.

Alla satt spända när jag kom ut från toaletten och de jublade när jag gjorde segertecknet och en victory dans. Vi skålade och firade. Äntligen vågade jag äta. Maten på det här stället var riktigt smarrig.

Därefter fortsatte vår utflykt resten av dagen och den blev hur bra som helst.

Buskapet här är att saker och ting kan lösa dig bra om man bara tänker utanför ramarna och är uppfinningsrik. Budskapet till mig själv är att aldrig mer glömma necessären. Dubbelkolla. Så brukar jag göra och jag vet inte varför jag glömde det denna gången.

Hälsningar från en glad Anna