Drygt 4 veckor efter operationen.
Det går på rätt håll. Det läker fint fast det gör himla ont emellanåt. Det stramar och bränner bak på ryggen nerifrån midjetrakten och upp mot skuldran där ryggmuskeln satt. Man har ju dragit och sträckt rejält i huden så det är inte konstigt det gör ont.
Tar fortfarande två morfinpreparat och Alvedon. Fast inte i samma utsträckning som tidigare.
Vardagarna är lite knepiga. Får ju fortfarande bara lyfta 1,5 kg. Lite klurigt när jag ska ner i tvättstugan med tvätten.
Så jag fyller min dra-maten vagn. 🙂
Jag får ju inte lyfta höger arm hur högt som helst så det blir klurigt när jag ska hänga tvätt i torkskåpet. Man blir ganska uppfinningsrik att hitta sätt att lyfta och bära.
Mina tre katter är kanske glada att slippa bli burna. Hahaha. Geisha och Cloetta väger runt 3 kg och Charlie nånstans kring 5,5 kg.
Är rörligare i kroppen och har mer energi även om energin inte är så långvarig. Blir snabbt trött om jag gått för fort eller gjort av med för mycket energi.
I går – fredag började jag jobba. Passade på att välja en klämdag när många på jobbet är lediga så det blev en bra mjukstart. Jag jobbar som receptionist och office assistant och kan till viss del styra min arbetsdag och inte fylla dagen proppfull med arbetsuppgifter. Alla har full förståelse för min situation och det gör mig trygg och känner mig tacksam och lugn. Det gynnar min återhämtning.
Normalt cyklar jag till jobbet. Tar knappt minuter. Lagom cykeltur som jag ser dom mitt spinningpass 😀
Jag får inte cykla förrän om en vecka ungefär. Därför tar jag bussen. Det går åt för mycket energi att promenera än så länge. Normalt tar det mig 50 minuter att gå om jag går i promenadtakt. Vill inte komma fram genomsvettig så det blir inte powerwalk.
Däremot promenerar jag när jag ska hälsa på mamma. Den promenaden tar 45 minuter just nu. Normalt tar den annars 25 minuter ungefär.
Bröstet ser så himla fint ut. Det tycker även de få personer jag visat bröstet för. Just nu längtar jag till den dagen jag slipper stöd bh:n och kan börja använda en vanlig mjuk bh.
För en stund sedan tog jag en morfintablett. Den gör mig flummig vilket jag är just nu. När jag tar det preparatet startar min hjärna med kreativa tankar. Tänker att jag vill ta fram mina akrylfärger och penslar och måla på någon av mina kanvasdukar. I tanken ser jag hur abstrakt motiv träder fram på duken i rosa och röda toner. Guldskinrande inslag.
Men jag orkar inte ta fram varken färgtuberna eller målarduk.
Himla knepigt. Nästa gång det kommer över mig ska jag försöka dra fram allting och börja måla.
Det är i detta stadie jag hade tänkt skriva några hitlåtar. Exempelvis Bohemian Rhapsody och House of the raising sun.
Men någon annan hann före. Typiskt! 😄
Periodvis känner jag mig rastlös. Andra stunder känner jag mig ensam och vill ha sällskap. Dock orkar jag inte ta tag i att träffa någon. Så himla konstigt allting.
Nu är jag så flummig att jag behöver slumra en stund. Hela detta inlägg är skrivet medan jag är flummig av morfinet. Spretigt och tråkigt inlägg. Orkar inte ens lägga till något roligt som man kan småskratta åt.
Däremot tycker jag att detta budskap är så fin hälsning till alla. 🩷
annabloggar.com 