Första påfyllningen av expanderprotesen

Hej

I förmiddags var jag på plastikmottagningen i Malmö och fyllde på expanderprotesen med 50 ml koksalt.

Hela alltet tog en kvart bara. Det var bara att lägga mig på vänster sida på britsen med höger arm uppsträckt över huvudet.

Det var läkaren som opererade mig som skötte påfyllnaden. Det stämmer exakt som min third cousin Susan berättat.

”You almost doesn’t feel anything”. Och hon har så rätt.

Nu glömde jag ta en bild. Ska göra det nästa gång. De använder en spruta med en mycket tunn ganska lång nål. Sprutan rymmer 10 ml så man fyller alltså på den fem gånger. Sjuksyrran och läkaren hade lite besvärligt att hitta själva kanylen.

Expanderprotesen har en liten ”slang” som sträcker sig precis under min hud i höger sida en liten bit nedanför armhålan. När man trycker i sidan känner man kanylen.

Innan hade jag ett ”fjortisbröst”. Nu liknar det mer en femtonårings bröst. 🙂

Nu har det gått fyra timmar sedan påfyllningen och det har spänt lite men inget att pipa om. Min syster åkte med mig så vi strosade runt i Malmö och gjorde av med pengar efteråt. Och passerade bland annat denna härliga orkester. Undrar vad de spelar 🤔 Hoppas det är ”When the saints go marching in”. Den är svängig och bra. Jag gillar den. Spelade den gärna på piano . 🎹

Vädret är helt underbart idag också. 23 grader, sval bris i luften och helt fantastiskt.

Nu sitter vi fast på tåget på Malmö central sedan en timme tillbaka på grund av att det är strömlöst i Lund och tåget kan inte fortsätta. Ungefär 50-elva gånger har en gammal gubbe skrikit i högtalarna så vi nästan blivit lomhörda att ”this train will not stop at Lund. ”

Sååå nu vet vi inte när vi är hemma. Klockan är nu 14.10. Hoppas vi hinner hem till första deltävlingen av Eurovision Song Contest kl 21.00.

Tur vi tog med var sin bok. Så nu blir det ”Omgiven av idioter”.

Må gott

Anna

Bröstrekonstruktion på G

Hej
Nedräkning till operation:
21 dagar

Nu har jag fått operationsdag för rekonstruktion av mitt högra bröst.
Äntligen! Tjoho!

Den 28 december 2016 opererades bröstet bort på grund av cancer.
Jag ska läggas in den 10 april och opereras dagen därpå.

Sedan innan har jag silikonbröst så nu är det meningen att det nya bröstet ska se ungefär likadant ut som mitt friska, fina hitte-påbröst. 🙂
Normalt får man komma hem dagen efter men i mitt fall behöver jag stanna några dagar tydligen.

Så här går det till ungefär
Man placerar en expanderprotes bakom stora bröstmuskeln på bröstkorgen. Protesen består av två hålrum. Ett som innehåller silikon-gel och ett som fylls med koksalt.

Påfyllning av protesen sker cirka en månad efter opertaionen.
Man fyller expandern lite åt gången, en gång i veckan. Totalt 4-6 gånger.
Överfyller protesen med 25 % så att bröstmuskeln och huden töjs. Efter tre månader tappar man ut överskottet och bröstet blir mjukt och fint.

Nu börjar jag räkna lite i huvudet. Det skulle betyda att i slutet av juli någon gång är det dags att tappa ut överskottet.
I samband med detta, planeras nästa steg och det är konstruktion av bröstvårta och även kontroll att brösten ser någorlunda lika ut. Om inte, blir det diskussion om någon slags rekonstruktion av det friska bröstet.

Här blir det problem för mig och det har jag berättat om. Jag har ju som sagt ett silikonimplantat (så kallat geléhallon-implantat) i mitt friska bröst sedan tidigare. Sjukvården ersätter inte ett silikonimplantat med ett annat. Så frågan är vad som sker ifall det nya bröstet inte blir likt det friska.

Just nu orkar jag inte tänka på det och tar inte ut problem i förskott. Vi vet ingenting förrän efter operation och efter hela påfyllnadsprocessen. Nu ska det först och främst bli den 10 april.

Träning och motion
De två första veckorna får jag bara ta lugna promenader utan att bli svettig. Efter sex till åtta veckor efter operationen får jag börja styrketräna. Och bara lätt träning. Benen får jag däremot börja träna redan två veckor efter op.

Ska ta reda på när man kan börja med gympapass och yoga. Antar man måste vänta med det eftersom gympapass tar rejält på kroppen och brösten.

Viktiga punkter
Nu till mycket viktiga punkter. Under de första fyra veckorna får jag inte bära tungt, får inte dra kundvagnar, får inte putsa fönster eller dammsuga (hör du det André 😉  ) . Däremot står det att det är viktigt att jag bli uppassad, få presenter och sånt….. och en till två kattungar.

Hade jag arbetat, hade jag blivit sjukskriven i en månad. Däremot behöver jag sjukintyg att visa på gymet. De är nämligen schysta och pausar mitt årskort tills jag är bra och kan träna igen.
Kalasbra juuu .

Innan bröstvårtefixandet så vill jag att André och jag kommer iväg på lite solsemester. Hoppas det kommer gå vägen. Struntar i vart vi åker, bara vi kommer iväg och äntligen får koppla av lite.
För det är vi värda.

Mitt hår här och nu idag
Kära nån vad det växer. Ändå har frisören klippt bort lite för att göra det jämnlångt.
Vet inte ens hur man grejar med mousse och sånt och vet inte ens vilken sort man ska ha. Köpte en gelé men snälla nån. Det blev inte alls bra. Klistrigt och kladdigt. Så jag kör style naturelle och pannband. Funkar för mig.

IMG_2806
Anna

 

 

 

 

 


 

 

Läkarbesöket den 18 dec.

Jo, jag träffade en annan överläkare och läkare den 18 dec. Det var vad de kallade ”vad har hänt, vad händer nu, vad händer sedan”.

Kortfattat.

Fick bland annat veta att risken är extremt liten att jag får cancer i mitt friska bröst. Läkaren menade att det inte finns någon anledning att ta bort det friska . Jag berättade att jag börjat bli nojig och orolig. Vill inte vara det. Det tar över i mitt huvud. Jag erbjöds därför att ”gå och prata med någon” om detta.

Jag blev faktiskt lugn att veta att risken är liten. Men tänk ifall….. ?

När jag beklagade mig angående det som förpestar min tillvaro : Tamoxifen som ger alla de där biverkningarna som jag skrivit om nyligen. Jag verkligen hatar dem. Om man nu kan hata döda ting…..

Fick veta att det är av yttersta vikt att jag tar dem. Jo jag vet men hur ska man stå ut i då många år? Och dras med biverkningarna? Jag har kommit in i en slags depression eller likgiltighet. Likgiltig, Couldn’t care less- syndrom som jag kallar det. Jag vill inte vara sån.

Fick veta det jag redan vet: att man kan få medicin mot detta. Jo jag vet. Det ska gå långt innan jag ens tar en Ipren om jag får huvudvärk. Undviker läkemedel så mycket jag kan. Vet inte om jag är så intresserad av att ta antidepressiva läkemedel.

Jävla helvetes skitcancer. Trodde i min enfald att allt skulle vara bra och som vanligt när skiten var borta och behandlingarna över.

Jag sa till läkarna att jag vill få operation snart, för rekonstruktion av mitt saknade bröst.

En positiv sak. Det kom ett brev från plastikkirurgen i Malmö kvickt som attan. De bad om foto på ”problemet” så jag mejlade foto på ”problemet”. På hudskrynklet som en gång var ett bröst.

Nu har jag fått tid att träffa plastikkirurgen om en knapp månad .

Tjoho! Lycklig stund .

Anna Googlaren har klart kollat upp olika operationsmetoder. Att bästa resultat verkar vara att använda kroppens egna fett. Man tar en bra bit hud och fett från magen. Ett snitt i bikinilinjen typ. Från sida till sida . Grejen är att min ”bikinilinje” är redan upptagen. På bikinilinjens högra sida sitter nippeln till min Kocks blåsa. Så i den höjden kan man inte skära bort hud. Och antagligen inte under linjen för under huden sitter ju min Kocks blåsa. Så jag har ingen aning hur man gör. Tar i navelhöjd? Kvittar mig. Har ju redan 30 cm långt lodrätt ärr så ett vågrätt också, kan kvitta mig.

Eller så är kanske enda alternativet att sätta i ett implantat fast jag helst vill slippa ett sådant. Det blir tydligen inte så bra resultat.

Mer om detta om en knapp månad.

Avslutar för idag med en seriös bild. Man måste vara lite knäpp för att inte bli helt tokig .

8 cm rosa ståhår och mina första glasögon anno 1974. 😆

Trevlig kväll alla!

Anna