Äntligen operation

Jag ska äntligen få ett nytt bröst!

I början av februari ringde plsstikenheten mig.

-Vi har fått ett återbud. Kan du tänka dig att opereras den 29 februari. Det är ju en bra datum. Den finns ju bara vart fjärde år. 😄

Jag ordnade kattvakt och förberedde alla på jobbet.

Åkte till Malmö för förberedelser med inskrivning och provtagning. Träffa kirurgen för noggrann genomgång om operationen. Tre timmar tog besöket.  Alla var så noggranna och förklarade detaljer och så vidare.

Inlagd i cirka fyra dagar. Kanske bara tre.

Planerade gör min frånvaro på jobbet.

Två dagar innan operation ringer koordinatorn och meddelar att min kirurg behövdes för en akut operation på annan ort.

Suck! Besvikelsen var obeskrivlig. Så jobbigt! Fast jag självklart förstod att behövs han för något akut och kanske livshotande så är det ju prioritet.

Ny datum : 15 mars. Dags att förbereda igen. Med kattvakt och hoppas hon kan hjälpa mig och inte är upptagen eller bortrest.

Förbereda på nytt på jobbet.

Min sista arbetsdag innan operation ringer koordinatorn igen!

Samma visa. Kirurgen behövdes på nytt för en akut operation.

Efter samtalet satt jag på min kontorsstol och bara stirrade rakt ut i luften utan att ens orka blinka. Jag kände att jag skriker snart. Gråter snart. Kastar saker omkring mig.

Men jag orkade ingenting av detta.

Nytt datum : dem 15 april.

Min stora lycka är att kattvakten är ledig och kan passa mina tre ragdolls hemma hos mig.

Allt är förberett på jobbet igen. Har ju övat två gånger redan och har fått rutin på detta.

Imorgon kväll kl 19 ska jag läggas in. Operation tidig morgon i övermorgon.

Jag är tacksam att slippa fara iväg i svinottan på måndag. Vill kunna vara avslappnad och typ utvilad måndagsmorgon utan stress.

Imorgon ska jag berätta om operationen.

Bloggandet

Så himla glad att jag bestämde mig för att blogga då december 2016 när jag fick cancerbeskedet.

Använder min blogg som en dagbok. Nu kan jag gå tillbaka och läsa om hur det var förra gången. Nu när jag är tillbaka till ruta 1 när det gäller bröstet efter att cancern togs bort.

Det är bra att ha tålamod!

Dagen efter operation.

🙋🏼Hej.

Här går det undan! 👍🏻Snabba ryck. De hittade en lucka så jag kunde opereras igår. 15.30 kom beskedet. Jag var redan förberedd med dusch och det.

Jag sa jag gärna ville tillbaka till mitt rum så jag kan se Mello kl 20.00. ☺️
Och jag hann!

Det blev Mello med morfinpreparat rätt in i blodet och vatten rakt ner i strupen. Lena Philips son var bäst. Hon är så rolig och härlig. 👌🏼

Bröstprotesen är borta. Det var kopiöst mycket var runt protesen. I flera lager på något ställe. Hade aldrig kunnat läka. Man vet inte orsaken. Och jag orkar inte tänka på det. Tittar framåt. Det är mycket roligare.

Av bidragen var ju Lillasyster en effektiv fläkt i Mello. Tack för det. Sen tyckte jag flera bidrag var lite gammal skåpmat och gäsp. 🥱🥱

Nu är jag helt platt igen. A-kupa minus. Huden är mycket ömtålig och behöver smörjas in med fuktbindande salva. Varför kommer de då dragandes med vit vaselin = Mineralolja / paraffinum liquidum / petrolatum. Många namn på den här skiten. Den mp skydda huden men påstå inte att den är fuktgivande!

Men jag kletar på den när jag är här för de har inget alternativ. Och jag har bara parfymerad fuktgivande handcreme med havtorn.

Hur tänker de? De måste motivera varför detta valet. Ska fråga dem.

Jag mår okej. Är i mycket goda händer. Alla är fantastiska här! Jag ligger på kirurgens akuta avdelning. De som jobbar här nu tillhör andra kirurgiska avdelningar. Jobbar här nu i Covid tider när man möblerar om på sjukvårdspetsonal och typ stänger ner andra avdelningar.

Alla är fantastiska och verkar jobba bra i sina team. Vet inte om det kunnat bli mycket bättre. Det är ju redan bäst i mina ögon.

Idag ska jag och min plastikkirurg planera och prata framtid om mitt f.d bröst. Det dröjer innan uppbyggnad av nytt bröst sker.
Denna gången får jag kanske min vilja igenom och slipper expanderprotes. Vi får se.
Alternativet som lockar mig är ta fettmassa från kroppen och använda.
Ja de får ta så mycket de vill. ”Varsågoda och ta för er. My body is yours”.
😄

Jag mår bra. Äter, stretchar, går på stället, spelar spel. Apparna om Simon’s Cat. Jättekul. Rolig grafik. Älskar Simon’s Cat sedan de första klippen jag såg på Youtube när de kom ut. Simon’s Cat är en ragdoll. Precis som mina två katter. 😻

Man behöver inte ha ragdoll för att förstå hur livet är med katter ❣️

Imorgon får jag komma hem till mina fluffbollar. 😍

Operation

Det blir operation. Idag, imorgon eller måndag. Är fastande och förberedd ifall det blir idag.

Svullnaden även på annat ställe. Vem som helst förstår att detta inte kan bli återställt enbart med medicinering. Det enda alternativet är operation.

Yes!

Jag vill helst slippa ny protes. Ett alternativ är att ta fettvävnad någonstans på kroppen och bygga ett bröst av. Yes säger jag. Ta fett hur mycket som helst ☺️

Detta alternativ var svar nej från läkaren när jag föreslog det förra gången. Innan det bestämdes att det måste bli expanderprotes.

Jag har ju en kontinent ileostomi med Kocks blåsa. Leta gärna i min sökmotor i bloggen. Ingången till blåsan sitter 12 cm snett nedanför naveln.

Det gör att man inte kan ta bukfett och använda. Jäkla typiskt. Så det får bli någon annanstans ifrån. Hur som helst är detta inget som ska beslutas nu. En sak i taget.

Så jag är i väntans tider och spelar Crunch Time med Simon’s Cat. Simon’s Cat är en favorit. Sök efter filmer på Youtube. Himla roliga. Simon’s Cat är en typisk ragdoll. Precis som mina katter Cloetta och Charlie ❣️

Onödiga kommentarer.

”Ät nu ordentligt”.

Varför säger man så till mig när jag kom tillbaka från Pressbyrån på entréplan där jag handlat mat. Kvällens matmeny på avdelning funkade inte för min mage. Därför fick jag lov att åka ner och handla för att slippa vara utan mat ikväll.

”Jag var inte och handlade mat för att kasta den” svarade jag.

Slänger man ur sig något dumt så får man dumt tillbaka.

Det hade varit sin sak om jag matvägrade eller petade i maten.

”Det där vet jag inget om”.

Igår var jag på ultraljud. Jag fick skjuts dit. Ingen berättade hur jag skulle komma tillbaka till min avdelning. Jag hade ingen aning var jag var.

Jag frågade en kvinna som torkade av incheckningsplattorna hela tiden.

”Kan du hjälpa mig eller hänvisa till någon som vet? Jag kommer från akutens kirurgavdelning. Ingen har berättat hur jag kan komma tillbaka. Assistenten i undersökningsrummet hänvisade mig att fråga någon av er här ute”.

”Jag vet inte det”, svarade hon sen slutade hon torka skärmen, gick tveksamt åt ett håll sen vände hon och sa ”jag vet inte”.

Jag kan smälla av på handlingsförlamade människor.

Mitt tålamod tog slut för jag var trött och mör och blev irriterad på henne. Höjde rösten och sa:

”Jag har förstått att du inte vet men vem kan du hänvisa mig till så jag får hjälp?”

Jag fick ögonkontakt med en patient som himlade med ögonen och jag himlade tillbaka till henne.

Någon undrade om jag själv kunde gå tillbaka. No way. Dels tror jag inte att jag får lov att gå själv och dels visste jag inte var jag var och ingen aning hur lång tid det var att gå i mitt tillstånd.

Någon ringde runt. Jag fick skjuts tillbaka. Luleåmannen kom och hämtade mig. Vi fortsatte prata snö.