Ingen biverkning ännu

Nästan så jag sitter här och trummar med fingararna och väntar på någon biverkning. Ingenting. Vad bra. Jag bara fryser men det har nog inte med behandlingen och medicinerna att göra.

Vill berätta en härlig sak. Först vill jag inleda med detta:

Guldkanalen Skåne är mitt favoritradioprogram.

Radiopratarna Anna, Henrik och Per-Ola är så himla mysiga och roliga. De tar upp alla möjliga ämnen varje förmiddag och pratar lättsamt delar ur sina privatliv och händelser. Det känns som att de var mina kompisar som sitter i mitt kök och pratar om allt möjligt. Det jag också gillar är att i denna kanal slipper man en massa tävlingar där man ska ringa in. Jag fixar inte det riktigt.

På fredagsförmiddagarna har Guldkanalen egna interna tävlingar. Musiktävlingar. De tävlar sinns emellan medan Lars-Ola spelar gitarr. Det tycker jag däremot är superkul. Jag älskar musiktävlingar av detta slag. Det påminner lite om de jag brukat ha när jag har fest hemma. Att exempelvis köra intron och låta folket gissa. Fast Per-Olas är mer kluriga och finurliga.

En gång i veckan brukar Anna bjuda in en läkare eller distriktssköterska kanske hon är. Jag minns inte just nu. Oavsett så är det ett mycket bra inslag. De har pratat om allt från ”vanliga” krämpor till psykisk ohälsa , motionstips och allt vad det är. Riktigt bra inslag i programmet.

En morgon i höstas pratade de om vikten av att ha koll på sin kropp. Exempelvis att känna på och runt sina bröst och känna efter eventuella knutor eller förändringar så att säga. Jag blev påmind om att det var riktigt många år sedan jag var på mammografi. Dessutom urdålig på att känna på mina bröst som man ska göra var och varannan gång i duschen exempelvis. En dag i november skulle jag kolla ett eksem på min fot som jag dragits med i ett år ungefär.

Av någon anledning, när jag stod i duschen kvällen innan, kom jag på det där inslaget i Guldkanalen. Att jag borde klämma på och runt brösten.  Vi har ingen ”bröstcancerhistoria” i släkten men man ska ju kolla sig ändå. Det skadar ju inte. Ingen går säker. Tyvärr.

Världens minsta lilla knuta hittade jag, snett ovanför mitt högra bröst. Jag tänkte att det är en muskelknuta men jag kan ju kolla det hos doktorn, för säkerhets skull. Det visade sig vara bröstcancer. Beskedet fick jag den 30 november 2016 och opererade bort bröstet den 28 december.

I augusti 2016 fick jag kallelse till mammografi. Tanken var att gå dit, men glömde bort det. Missade tiden totalt. En sak kan jag säga. Hade jag gått på mammografin den gången så är jag inte säker på att knutan upptäckts då. Den kanske inte ens existerade då.  Den var ju bara 1 cm. Jag gjorde en bystoperation på våren och fick direktiv om massage på brösten. Massagen höll jag på med fram till slutet av juli. Jag är ganska bombis på att jag borde känt knutan om den var där, då. Man vet inte när den uppkommit. Det kan man inte se.

Jag kan lova att hade jag gått på mammografin i augusti , så hade jag inte stått och känt runt brösten i november månad.  Jag har tyvärr inte den disciplinen. Beklagligt men så är det! Det får bli ändring på det. Jag  har ju ett friskt bröst att ta hand om också ju. Jag kunde inte släppa tanken på hur tacksam jag var att Anna på Guldkanalen tog upp detta. Jag Tänkte att det här måste jag berätta för Anna.

För mig är det viktigt att förmedla positiva saker till berörd person, företag eller vad de må vara. Det är – tråkigt nog – många som har benägenhet att bara klaga och vara pessimistiska, vad man än pratar om. Aldrig komma med något positivt. För mig är sådana personen energitjuvar och det har jag svårt att hantera. Alla behöver sin energi. Ingen ska få stjäla den ifrån någon annan.

Nå i alla fall. Jag skickade ett mejl till Anna  för ett tag sedan och tackade. Berättade om inslaget jag hört i radioprogrammet. Berättade om eksemet på foten, hittade knutan kvällen innan läkarbesöket. Bröstcancer. Operation. Cancern är borta från bröstet. Nu är det dryga fem månaders behandling och sen börjar livet igen.

Kan ni gissa hur glad jag blev av att få svar från henne? Ett så himla fint svar som värmde och höjde min dag. Gav mig styrka.

Nu ska jag ta en injektion i magen. Eller så får André göra det. Det gick bra de andra gångerna han gjort det. Jag klämmer ihop fettet på magen. Tittar bort och han bara trycker in den. Ingen nedräkning eller så. Bara göra det. Det gör inte så ont. Det är bara jag som har låg smärttröskel. Sedan ska jag vila. Har inte sovit middag på hela veckan, tror jag. Nu ska jag göra det. Känner mig riktigt trött.

Imorgon händer något roligt. Det berättar jag mer om imorgon eftermiddag.Eller ja, jo, alla Instagram-, och facebookvänner vet det ju redan, kom jag just på.

Hej så länge
Anna

 

 

 

Författare: AnnaBloggar.com

Jag tar ut glädje i förskott. Det värsta som kan hända är att jag varit glad i onödan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s