18 februari. Projekt och vila.

Hejsan

Morgonpigg som vanligt. Jag älskar morgnarna så det är helt okej med mig. Det är på morgnarna som jag oftast är som mest pigg. Det är då jag skriver i min blogg. Fast inte denna morgon, den 18 februari. Gjorde en mugg kaffe och tog bort vinetiketter från flaskor vi samlat på oss. Vi har ett projekt på gång.

Vi har många projekt på gång, André och jag.

I början av 90-talet fick jag idén att samla på vinetiketter. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra med dem. Ville bara ha dem. Det vimlar av snygga etiketter. Sparade dem i en låda hur länge som helst. En hel del har gått åt till ett barbord som inte ens var mitt så de etiketterna kan jag bara glömma. Fast de äldsta, från 90-talet, blev ett inramat kollage. En tavla som hänger i köket.
fullsizerender  vintavla
Vissa etiketter är jättelätt att få loss. Andra kräver massor med tålamod. Och andra är som toalettpapper. Det bara drösslar sönder när de blir våta. Jag kranar hett vatten i flaskorna. Efter det kranar jag hett vatten och några droppar Yes diskmedel i en stor gryta som är så djup att etiketterna täcks av vatten, med flaskorna stående. Där får de gona sig en bra stund. Inte för länge för vattnet får ju inte kallna.  Då är det bara at krana på med hett vatten igen, och diskmedel.

Sedan är det ”bara” att pilla upp kanterna och med stort tålamod dra av försiktigt. Kan säga att det är verkligen skillnad på klister och klister. Och pappret som etiketterna är gjorda av. Italien och Sydafrika  leder. I alla fall de sorter vi köpt. De använder ofta tjockare papper. De går inte sönder. Limmet  sitter bra men lossnar lätt.

Däremot Italiens rosa bubbel Pizzolato är liite knivigare men det går. Etiketten till den italienska likören (min favorit) Liquore Strega, går galant att lossna.Sådana har vi massor av. Den etiketten är så himla färgglad, har ett härligt typsnitt . Blank, guldig och jag tänker på Toulouse Lautrec när jag ser den.

denna
Värre är det med många av de franska vinerna. Jag begriper inte vad det är för lim de använder , och pappret på etiketterna. När jag går igenom vår samling, är det inte många franska etiketter i lådan. Pappret på många franska etiketter är som tunt , slitet toalettpapper som legat fuktigt. Det drösslar sönder.  Inte alla etiketter men många. Etiketten på Bollinger Champagne däremot, lossnar hyfsat bra. Både på de stora och de små buteljerna.

De  franska vi har köpt, har varit ett litet helvete att få loss. Framförallt på det prisvärda, lite porlande och ekologiska vita vinet Moulin Blanc (vita möllan) . Etiketten är så himla fin,guldig i kanterna. Enkel design. Vinet är gott. Jag har bara haft tålamod att lyckas få loss en enda etikett utan för mycket svordomar. Jag vill ha många sådana. Kolla själv.

img_0382

 

Jag kan också säga att något hände i början på 2000-talet när det började blir mer och mer ekologiskt tänk över lag, i alla sammanhang. Jag delar med mig av min egen teori. Haringe bevis eller belägg. har ej forskat i ämnet. Bara egen teori baserad på min upplevelse.

På 90-talet minns jag att det var enklare generellt, att få loss etiketter. Sedan har det blivit svårare. Fast Italien och Sydafrika  leder med lagom bra klister och sitt tjocka papper. Här behövs inga svordomar för att lyckas.

Ett erkännande
När vi inte riktigt kan bestämma oss för vilket vin vi ska till maträtten vi ska laga,  väljer inom rätt kategori vad vinet passar till så klart, sedan går vi efter etiketten. Har vi den här etiketten eller?  Det har fungerat bra hittills ’ler*

Nog om vin nu.

Hej då 1 cm kliande hår
Planen att trimma mitt 1,5 cm långa hår häromdagen blev inte av. Däremot igår, den 18 februari. Innan André stack till jobbet på eftermiddagen.

Vi hittade några kala fläckar. Jag läste någonstans att det tar två ill tre veckor efter första cellgiftbehandlingen innan håret på huvudet börjar ramla av. Cellgifterna slår ju ut hårcellerna totalt. Först ut är håret på huvudet. Sedan dröjer det lite innan ögonbrynen ryker. Minns inte hur länge det dröjer men det kan jag ju berätta om senare. Har inte märkt något håravfakll på andra delar av kroppen. Benen hade ju varit önskvärt, men jag får väl fortsätta att sköta det själv.

Ögonbrynen
Jag hade ju bokat in tatuering av ögonbrynen den veckan jag låg på sjukhus så det vara bara att avboka. André och jag hade ett snack om det här att tatuera ögonbryn under pågående behandling.

Helt idiotiskt. Det är ju ändå en slags påverkan på huden. Sår. Lite blod kanske och så vidare. Jag ska inte utsätta mig för sådant. Jag vet inte hur jag tänkte där. Jag tänkte mer på min fåfänga som vanligt.

Argumenten:
-Jag kan ju inte vara utan ögonbryn. Ser ju inte klokt ut kanske.
-Om jag målar dem:  hur ska jag få det snyggt?
– Och om jag får det snyggt.  Till slut. Efter kanske 10 minuters målande. Hur länge håller det då? I en kvart tills jag kliar mig och smetar ut färgen?
-Hålla på med detta varenda gång jag ska lämna hemmet?

Problem är till för att lösas.  Fokus på lösning.
Det är så jag utbildat personal. Fokus på lösning.

Behöver man hjälp vänder man sig till expertisen: mina systerdöttrar. De kan det där med att måla snygga ögonbryn. Jag ska gå i kurs hos dem.  Kosta vad det kosta vill *ler*

Skalmans ät & sovklocka hade jag behövt.
Jag försöker ha lite rutin. Jag är ju sjukskriven fram till juni månad ungefär så jag har insett att jag behöver ha någon form av rutin. Så gått det går.

Morgnarna vaknar jag jättetidigt. Jag är inte ”somna-om”-typen utan stiger upp. Gör en mugg kaffe eller bara kokt vatten och sätter mig vid datorn och bloggar lite eller letar tyger och surfar på nätet.

Ser till att äta lagad mat fastän André är på jobbet. Sådana basic saker. Inte slarva med maten.

Ibland skulle jag behöva Skalmans ät & sovklocka.

skalman

 

Eftermiddagarna är svårare att ha rutin på. Allt beror på om jag har något viktigt möte angående mitt hälsotillstånd eller ska någonstans. Då behöver jag se till att ha vilat innan. Musten går ur mig snabbt, när jag kommer hem igen efteråt.  Därför kan jag inte boka upp två saker samma dag, om jag inte måste förstås.

Ge mig tid att krypa ner i sängen och bara vara. Kolla en serie eller film på Netflix. Virka en mössa eller liknande. Något som gör att jag kopplar av. Virka är mycket bra avkoppling för min del.  Jag blir lugn och nervarvad (ett nytt ord i Anna ordbok) *ler*

Jag tar gärna beställning på virkade mössor. Har en beställning på gång. Kanske två. Jag har börjat fundera på hur många mössor man egentligen behöver. Jag har många. Vill ha mössa till varje outfit nämligen.

För mig är min huvudbonad en del av min outfit och lika viktig att matcha med allting annat.

Kramellikram
Anna

 

 

 

 

 

 

 

 

Författare: AnnaBloggar.com

Jag tar ut glädje i förskott. Det värsta som kan hända är att jag varit glad i onödan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s