annabloggar.com

Hejsan
Jag bara måste börja med vädret här i nordvästra Skåne.

I onsdags var det snökaos runt omkring. Bokstavligt talat.
Jag befann mig i Helsingborg. Minus 6 grader. Brrr. Inte tillstymmelse till snö. Inte hemma i Landskrona heller. Snökaoset började tydligen i Lundtrakten. Lund ligger några mil söderom Landskrona. Där var det rejält kaosända ner till de södraste delarna av Skåne. Norr om Helsingborg var det också snökaos.

Och just exakt i min trakter var det kallt men inte ens enda snöflinga.  Fast väder måste ju börja och sluta någonstans. Annars hade det ju varit samma väder överallt. Jaaaaa, karibisk värme hemmavid. Ja tack. 30-35 grader året om. 🙂

Rapport om mitt mående och välmående.
Det är några månader sedan jag accepterat de besvär jag dragit på mig i samband med att jag började med Tamoxifen som jag ska äta i fem år. Det vill säga i fyra och ett halvt år till.

Sluta älta biverkningar
När jag väl insåg att jag måste acceptera biverkningarna, så har jag fått lite mer ro i huvudet.
Jag har tyckt det varit så jävla orättvist att behöva ha det så här. Känner mig som en kärring.

Två mycket nära vänner till mig och min familj har drabbats illa och dessa två personer lever sina liv utan att klaga fast jag vet att de båda har det otroligt besvärligt.

Den ena personen är runt 55 år och fick Parkinsons vid 49 års-ålder. Äter medicin varannan timme mot sina skakningar. Och äter medicin mot biverkningarna …….

Den andra personen är strax över 30 år och är en äventyrare. Har alltid varit. Bergsklättrare och allt vad det är. Under en klättring sommaren 2016 föll han så illa att han skadade ryggraden. Han förlamades från bröstet och ner. Han är en fantastisk kille. Han tränar inför Storbrittaniens Paralympics sedan han kom ut från sjukhuset, julen 2016.

Kan dessa två fantastiska människor fixa sin tillvaro utan klagan så kan jag fixa mina ynkliga problem också.

Hitta sätt att lösa ”problem”
Jag har läkemedel och salva mot mina torra slemhinnor i underlivet och i näsan. Lite mer tålamod så blir slemihinnorna säkert bra och normala igen.

Får väldigt lätt känning av kramp i fötter och ben framförallt när jag gått och lagt mig. Därför har jag ullsockar på fötterna nattetid. För att hålla värme i mina iskalla fötter.
Ibland när jag gör vissa rörelser med fötterna på träningspass får jag känning av kramp. Jag har lärt mig vilka övningar jag ska vara försiktig med så jag kan handskas med detta.

Innan sänggående masserar jag fötterna och benen för att få igång blodcirkulationen.
Stretchar ben och fötter och gör enklare yogarörelser på yogamattan. Både liggandes och sittandes.
Jag tycker att dessa enkla saker hjälper.

Kroppens termostat är helt fuckad fortfarande. Istället för värmevallningar fryser jag i stort sett hela tiden. Så jag har lärt mig hur jag ska klä mig inomhus och utomhus. Jag har ett system hahaha.

Nöden är uppfinningarnas moder hahaha
Ett klädsystem som funkar bra för mig är att dra på en träningsjacka som är tunn och vindtät. Har den utanpå en långärmad t-shirt och sen på med vinterjackan. Det funkar bra eftersom vi inte har svinkallt. Funkar så länge det inte blåser kraftigt och temperaturen är runt nollan och några plusgrader. Utanpå kappan har jag min stora ullsjal som jag sveper om mig.

I onsdags när vi hade -6 grader och blåsigt, då drog jag på en tätvävd, halvtjock bomullskofta utanpå den långärmade t-shirten och utanpå kappan den tjocka sjalen. Det blev perfekt temperatur för kroppen. Varken frös eller blev varm. Och jag kunde röra mig utan att känna mig som en michelingubbe. Huvudbonaden på bilden representerar mitt hår som står rakt ut 🙂

En sak som jag lärt mig: det är att dricka något varmt innan jag klär på mig och ska ut. Det är nog något fel i mitt huvud för om jag fryser när jag ska ut så byltar jag på mig så mycket att jag svettas när jag promenerat i några minuter. För jag är rädd att jag ska frysa.

Så jag dricker något varmt, oftast kokt vatten för att lura min hjärna hahaha.
Då klär jag mig lagom vettigt och går ut. Det funkar 🙂
Ja jag vet. Det ÄR något fel i mitt huvud.

Vädret här i mina trakter
Idag har vi solsken och +5 grader. Vi har ju inte haft någon snö på ett bra tag.

Igår morse kl 9.15 cyklade jag iväg till gymet. Inget ont anande vad som komma skulle.
Klockan 11.15 var det plötsligt snöoväder och blåsigt. Stora, tjocka snöflingor. Ja, ni somk bor norrut tycker ju inte detta är något märkvärdigt hahaha, men oftast blir det bara slask här nere i Skåne så när det kommer lite snö så rycker man på axlarna för den försvinner lika snabbt. Inte igår kan jag säga. No no.

Det gick ganska bra att cykla hem fast jag inte kunde se ordentligt på grund av snön som kom emot mig. Ingen hade hunnit skotta bort snön på cykelvägarna så det vara bara att chansa och trampa på. Lite spänning måste man ju ha 🙂 Jag var beredd på att cykla omkull men jag klarade det hela vägen hem. Är ju bara en cykeltur på 10 minuter.

Jag tog på mina glasögon för att slippa snö i ögonen. Jag hade ju såklart motvind hem. Drog ner mössan till ögonen och halsduken upp till näsan. Hade ett tjockt lager snö som fastnat på min ullkappa, när jag kom hem. 

Idag kom belöningen. Solsken, vindstilla, +5 grader. Perfekt väder för att ta en promenad och det ska jag göra nu.

Hej hopp
Anna