Biverkningarnas återkomst

Hej

Det är 15 dagar sedan förra Zometabehandlingen.

Biverkningar som klingat av sedan flera månader tillbaka och som jag faktiskt nästan glömt bort, är tillbaka och det har garanterat med Zometan att göra.

Sedan  behandlingen den 16 mars har jag fått ökade ryckningar i fingerspetsar, tår och faktiskt en öronsnibb igen. Ja, kroppsdelar som sticker ut så att säga. Glad jag är kvinna i det avseendet…….

Kliandet jag hade på kroppen för några månader sedan försvann och har nu kommit tillbaka. Framförallt nattetid så jävla lägligt.

Tätare mellan kramperna i benen eller vaderna igen. Jävligt jobbigt emellanåt. Vågar knappt röra benen i sängen. Och för minsta lilla så sätter det igång.

Kan verkligen inte rekommendera kombinationen yrvaken mitt i natten, strumpor på fötterna,  bonat parkettgolv och kramp i höger vad och lår.
Verkligen ingen bra kombo.

Vaknade i panik och yrvaket kravlade upp från sängen med värsta krampen och ska pressa ner benet som man ska göra för att krampen ska släppa.

Jo tack. Skrek så jag väckte André, halkade omkull när jag kämpade för att pressa ner foten i golvet och landade på ena skinkan med en elefantduns.

Inget ont som inte har något gott med sig.
krampen släppte. Minns inte om det var före eller efter jag höll på att braka in i byrån i fallet.

Jag är happy och står ut med situationen. Måste bara svära ut min klagan sen blir det typ bra igen. Jag är tacksam att jag lever. Otroligt glad att jag haft sådan tur och att all cancer är borta.

Ska bara ha ordning på mina stackars torra slemhinnor ”där nere”.
Köpte en ekologisk olja på bodystore.com med havtorn som jag börjat testa.
Snart kan jag skriva en bok om allt jag testar …….

Glad Påsk allihopa
Anna

Annonser

Trix mot biverkningar

Nu har jag käkat Tamoxifen i drygt sex månader. Och ska käka dem i sammanlagt fem år.

Biverkningar jag åkte på:
rejäl stelhet i muskler och leder
torra slemhinnor i näsa och underliv
svullnad om benen om jag sitter stilla för länge
vallningar eller snarare frossa / frusen
kramp eller tendens till kramp i tår, fötter, ben, lår
pirrande, stickande känsla i huden

För att få ordning på detta behövde jag ta saken i egna händer och försöka få bort eller dämpa graden av biverkningar och undvika läkemedel mot biverkningarna så gått det går.

Här är vad jag gör och som jag hoppas kan vara till hjälp till någon stackare med dessa besvär. Man kan ju dras med dem utan att behöva medicineras med Tamoxifen.

För min del är det största problemet mina torra slemhinnor i underlivet som inte blivit helt bra ännu. Bättre men inte bra. Det svider inte längre när jag ska torka mig ”där nere” efter duschen men det känns stramt och huden svider ibland, inte hela tiden som innan. Jag gråter inte längre om man säger så.

Torra slemhinnor i underlivet
Vagisan salva receptfri. En tub i månaden går åt. Applicerar flera gånger per dag.
Replen på recept att använda inne i själva vaginan.

Jag har bytt tvättmedel till oparfymerat sådant om ifall det kan ha inverkan på underlivet.
Har dessutom ekologiska, mjuka, tunna trosskydd för att ha något bra närmst huden och inte trosor av färgad bomull eller syntet närmst huden.

Allt det jag räknat upp fungerar bra på mig.

Torra slemhinnor i näsborrarna
Detta är märkligt tycker jag. Det är inte torrt i båda näsborrar samtidigt. Först den ena, sen går det över till den andra och sen tillbaka till den första igen.

Hur som helst så hjälper det ganska bra med Nozoil nässpray med sesamolja. Det blir mjukt och behagligt. Det har slutat klia och strama .

Dessutom har jag fått tips från andra bloggerskor att äta havtornskapslar.  Havtorn har förmågan att återställa slemhinnorna till det normala. Nu har jag bara ätit dem i en månad och det tar två månader innan man märker effekt läste jag någonstans. Så jag fortsätter.

Stelhet i leder och muskler
Trots att det känns för jävligt i början så är det extremt viktigt att mjuka upp kroppen.
Börja enkelt. Behöver inte ta i för Kung och fosterland det första man gör.

Gå promenader varje dag. Öka takten. Gå längre och längre.
Stretcha kroppen varje dag. En gång på morgonen och en på kvällen. Kolla in katterna. De sträcker på sig när de varit stilla för länge.
Sök på youtube och hitta ett stretchprogram som passar dig. Stretcha igenom hela kroppen dagligen.

Jag går även på jympapass för att få lite diciplin och även för att få igång min kondition plus att det är roligt att jympa med andra. Man behöver ju inte gå på jympa om man inte vill men det sociala kan också bidra till att man mår bättre. Så är det för mig.

Jag kan berätta att de jympapassen som jag går på just nu, där sänker jag medelåldern rejält. Och jag är 57 år. Jag är näst yngst. De äldsta är nog kanske närmre 80 år.  Jag är så imponerad av de äldsta i gruppen. Alla gör vad de klarar av och ingen sätter press på någon annan.

Det ena passet är världens bästa stretchpass för leder och muskler. Det andra är både styrka och kondition. Ja och sedan är det ju medi-yogan som ger lugnet och stunden att vara ensam med sig och sin andning i all stillhet.

Vi som blir stela i kroppen på grund av medicinering bara MÅSTE ta tag i stretch och träning mer än andra eftersom vi jobbar lite i uppförsbacke. Det får inte bli ett steg fram och två tillbaka. Våra kroppar kommer att crascha om vi inte brukar allvar.

Prova yoga kanske? På youtube finns massor med olika slags yogapass. Min favorit heter Sanela på Psyche Truth kanalen.

Kramp i tår, fötter, ben, lår
mer eller mindre varje kväll när jag lagt mig känner jag av tendensen till kramp. Det är bara ett par gånger som krampen verkligen brutit ut.

Min sambo tipsade mig att dricka mycket vatten. Vissa dagar är jag slarvig med mitt vattenintag så det kan kanske vara en anledning till krampkänningarna också.

Jag har en tjock kudde inlindnad i en mjuk filt som jag har under knäna och vaderna i sängen. Dessutom halvtjocka ullstrumpor. Jag har taskig blodcirkulation i fötterna sedan ungefär 98 år tillbaka i tiden så utan strumpor fixar jag inte att leva 🙂

Fick tips nyligen av min bloggvän Maria att käka magnesium som kan motverka krampkänningar. Av en händelse fick jag en burk Magnesium citrat från bodystore.com när jag handlade hos dem nu senast så idag stoppade jag i mig några kapslar.

Vallningar frossa frusenhet
De första månaderna med Tamoxifen var det tydliga svängningar. Frös i tre kvart och sedan kom värmeslaget en kort stund och däremellan normal kroppstemperatur. Och så där höll det på dagligen.

Värmevallningarna är i princip försvunnit. Det kommer en nån gång ibland men inget jag hinner störa mig på.

Fryser gör jag däremot fortfarande. Nästan hela tiden.
Det enda jag kommit på att göra är att dricka kokt vatten ofta och bylta på mig kläder. Bomullskläder och ullkläder som andas. Inget akryl-skit på kroppen.
Planera klädkombinationen och se till att ha en tunn kofta att ta av och på. Inte tröjor för min del.
Och en snygg sjal att svepa om mig och kunna ta av.

Pirrande och stickande i fingrar och tår
Dessa biverkningar fick jag i samband med cellgifterna. Nu så här 10 månader efter sista behandlingen märker jag knappt av stickningarna. Någon gång ibland när jag gått och lagt mig kan det komma men jag bara ignorera det för vad kan man göra?

Jag vet hur det var som värst så detta lilla är bara som en liten fis i rymden.

Däremot har jag märkt att två dagar efter Zometabehandling kommer stickningarna tillbaka tydligt och flera gånger på en dag. I fingrar, inne i handflatan och tårna. Jag räknar med att det klingar av.  Fick Zometan för fyra dagar sedan.

Oavsett så är det bara att gilla läget. Blir ju inte bättre om man klagar och gnäller om det.

Då är det bara att tänka på mina nära vänner som jag berättat om som aldrig klagar. Engelsmannen som är förlamad från bröstet och ner , knappt 30 år fyllda. Och min bästa vän som fick Parkinson vid 49 års ålder.

Vad är då lite stickningar i fingrar och tår? Jag bara undrar?

Godnatt
Anna

 

 

Zometabehandling nr 3 och fullt upp om dagarna

Hej
I fredags fick jag den tredje Zometabehandlingen. Det tar bara en kvart och jag känner ingenting. Kanske lite halvtrött när jag kom hem på eftermiddagen men inte vet jag ifall det beror på Zometan.

Läkemedlet Zometa används mot benskörhet och kan hjälpa kvinnor som drabbats av bröstcancer. Zometa kan förhindra återfall hos kvinnor med tidigt upptäckt bröstcancer.  Vill någon veta mer om Zometa så var så god och googla *ler *

Tiden har rusat iväg och det har varit (och är) full rulle i mitt liv just nu så jag har inte haft utrymme att blogga. Har mest dåligt samvete över att jag inte ens ringt min barndomsvän i Sundsvall på jättelänge. Nästan två månader sedan. Fy skäms på mig.

Volontär
Två dagar i veckan, en dryg timme åt gången är jag volontär på ett av stans SFI-företag. Riktigt trevligt och roligt. Sitter och pratar helt enkelt, med tjejerna i min grupp. Jag är så imponerad över hur snabbt de lär sig svenska. På bara några få månader. Fantastiskt. 
Så vi pratar om allt möjligt så att de får öva att presentera sig och öva på att konversera. Inte bara läsa och lära sig stava.

Där kan jag tänka mig att jobba på deltid om de ska anställa.

Känner mig så frisk och pigg. Mycket energi tycker jag. Ska bara se till att ta och avlägsna mina extrakilon som jag drog på mig under cellgiftbehandlingen och tiden efteråt. Vikten har iallafall inte ökat mer. Det tror jag inte. Har ingen våg men jag har måttband och ögon att se med 🙂

Träning
Jag tränar två till tre dagar i veckan. Tyvärr har jag inte haft tid med yogan de senaste fredgarna och det blir inte av denna veckan heller. Däremot har jag hittat en tjej på Youtube som gör riktigt bra yoga. Hon är naturlig och lite lättsam och inte nån som stannar upp och pratar om sitt hår mitt i alltihopa som en annan yoga-tjej på youtube gör.

Detta passet gör jag mer eller mindre dagligen. Man kan antingen reta sig på hennes vältränade kropp eller så kan man säga: ”sån där kropp ska jag också skaffa mig”.

https://www.youtube.com/watch?v=WmSIMpIDa_A

Sen har jag en massa andra grejer på gång som jag kanske berättar om en annan gång. Just nu har jag inte mer att komma med och det känns ju lite ynkligt faktiskt.

Mitt hår
Jo, en sak till. Mitt hår. Det är inte längre rosa och det har vuxit mycket tycker jag. Har faktiskt varit hos frisören för några veckor sedan. Bara för att få bort det rosa och för att klippa håret jämnt. Det var olika längd här och där. Kan tänka mig rosa igen men nu hade jag ju haft det i ett halvår.

Det kommer en bild snart.

Ögonfransar
Grejen är att jag är så trött på mina ögonfransar att jag inte målar dem. De har inte växt ut ordentligt och det tror jag inte har med cellgiftsbehandlingen att göra. Det blir tydligen så ”med åldern”.

Så imorgon ska jag på salong och sätta volymögonfransar. Min kompis har det och det är så himla snyggt på henne. Jag har haft lösfransar flera gånger innan fast inte volym utan singel-förlängning. Man sätter lösfransen en och en. Fatta vad det tar tiiiid!

Med volym är det tre stycken lösfransar per egen frans. Ja, det kommer en bild.
Ska se om de på salongen kan styla mitt hår när jag ändå är där så jag kan ta en ordentlig bild att ha på som profilbild i olika sammanhang.

Mitt hår har ingen frisyr ännu nämligen. Jag kör med mina pannband och håret står som bladen på en yuccapalm på huvudet hahaha. Mitt hår ska bara växa så detta är en övergångsperiod som pågår. Just nu är det i stil med Eva Dahlgrens hår om jag tar i mousse och får det att ligga ner lite så där.  Samma hårfärg om inget annat.

Detta blev ett hattigt inlägg och nu ska jag göra mig iordning för att dra till gymet. Därefter är det SFI.

Dagens väder
Vi har lite snö idag på taken och lite på marken. Har visst snöat under natten för det var ingen snö igår. Solsken. Ingen blåst. +3 grader. Underbart.

Ha en härlig dag allihopa.
Anna

”Vad är meningen med MITT liv? ”

Hejsan.
Vad är meningen med mitt liv? Den tanken var det jag ägnade mig åt efter att cancern opererats bort. Jag vill säga att jag är inte religiös. Om det är något jag tror på så är det aloe vera. Växten alltså. * ler*

Det var en fantastisk befrielse, känslan att cancern i min kropp är borta.
Befrielse.
Jag vill leva. Hur vill jag leva?

Den 28 december 2016 opererades jag och började cellgiftbehandlingen den 1 februari. Under januari månad tänkte jag mycket på vad som är meningen med mitt liv. Inte meningen med livet utan med mitt.

Jag försökte se mig själv efter behandlingarnas slut och dags att börja jobba. Otal gånger försökte jag se mig in i framtiden. Ska jag bara borsta av mig detta? Borsta ena axeln och borsta andra axeln och klapp klapp! Borta! Tillbaka till jobbet och typ fortsätta där jag slutade som om ingenting har hänt? Hur jag än försökte kunde jag inte se mig gå tillbaka till mitt arbete. Jag kunde inte se mig själv fortsätta som om ingenting hänt. Jag är förändrad sedan cancerbeskedet den 30 november förra året, 2016.

”Vad vill jag bli efter cancern?” (inte vad vill du bli när du blir stor).
Funderade på vad jag vill göra istället.
Starta ett mysigt fik med hembakat, manglade bomullsdukar och kaffekoppar från loppisar?
Ska jag ta och utbilda mig inom skönhetsvård och starta salong?

För några år sedan hade jag planer på att utbilda mig till hudterapeut. Jag har ju ändå jobbat med skönhetsprodukter i över 30 år. Eller ska jag starta salong och vaxa kroppar och bleka tänder? Och frysa bort fett på folks kroppar? Och lite filling här och där?

Njä. Vill inte ha salong längre.

Under januari månad funderade jag på vad vill jag? Detta verkar djupt och jag brukar väl inte riktigt tänka så här men den månaden gjorde jag knappt annat än det. I februari efter första cellgiftbehandlingen blev jag förkyld, fick hög feber och var inlagd på sjukhus i sju dagar. Mina vita blodkroppar var typ borta. Efter den jobbiga veckan, när jag hade några dagar när jag kände mig ganska okej, googlade jag om hormonell cancer. Vad innebär det? Jag ska undvika produkter som innehåller östrogen. De hudvårdsprodukter jag använder dagligen, innehåller inte vegetabiliskt östrogen.

Vegetabiliskt östrogen
Jag förstod på min överläkare att när det gäller mat och dryck behöver jag inte vara orolig. Däremot förstod jag att aldrig ta kosttillskott mot klimakteriebesvär och liknande. I denna typ av produkt kan det förekomma vegetabiliskt östrogen från olika växter.

Det är populärt att använda serum för att få längre ögonfransar. Detta är inget jag skulle rekommendera någon jag känner, att använda. Det som får stråna att växa är just ämnen som ska stimulera tillväxten av fransar. Och på naturlig väg kan jag också läsa, om en av dessa produkter på nätet. Var och en får göra hur den vill, men jag kommer garanterat att avråda den som börjar prata om detta med mig.

Googlade om cancer och hittade studier som visade att cancer livnär sig på socker. Socker? Det finns ju i typ allt man äter. Det smygs in både här och där. Jag läste massor om detta om socker och cancer och maten som gör dig sjuk så att säga. Det finns ju andra sjukdomar än cancer.

Jag vill ha kunskap om hur kroppen fungerar. Om maten vi äter. Om köttet i affärerna som vi köper och tillagar.

Jag bestämde mig för att ha ordning på min kropp och för att kunna göra det räcker det inte med att googla lite, läsa lite här och där. Jag är sådan att jag behöver tydligare och mer konkret information. På ett annat sätt.

Kostrådgivare
Det var här jag kom fram till att jag vill utbilda mig till kostrådgivare. Jag ska hjälpa mig själv och jag vill hjälpa andra. Jag ska starta eget. Kostrådgivare. Det är det som är meningen med mitt liv nu. I samma veva som detta stod klart för mig var när en kompis på Facebook delade en länk från en blogg, en kostrådgivare som skrev om mat som gör dig sjuk. Detta kom till mig som på beställning. Inte maten utan inlägget * ler* . Samtidigtfick jag plötsligt ett nyhetsbrev från studentum.se. De har nog detektiver i cyberspace som håller koll på vad jag googlar på……

Deras nyhetsbrev kommer ytterst sällan. Minns inte när det kom ett sådant sist. Typ för ett år sedan kanske. Eller två. Rubriken var något i stil med: vad vill du plugga till?
De har verkligen koll på att jag googlat om kost och sådant.

Kollade igenom vad det fanns för utbildningar som passade mig och hittade två stycken som verkade bra. Båda fanns på distans, vilket jag tryckte kunde passa mig så här i cancertider. Plugga hemifrån. Nu i dagarna fick jag en länk av en kompis, om utbildningar av olika slag så som kost, motion, hälsa, mindfulness och allt sådant som tilltalar mig mycket. Allt i ett paket. Jag har nu hittat två olika utbildningar, från två olika företag. Nu ska jag lusläsa och komma fram till vad som passar mig bäst.

Jag kommer inte gå tillbaka till mitt arbete och det känns 100 % rätt.

”it will change your life forever”
Jag har tänkt på det här med hur man kan förändras i samband med en allvarlig sjukdom. Vissa säger att efter en canceroperation och behandling kommer man inte vara densamma. Min släkting i USA sa ”it will change your life forever”. Jag har inte förstått vad hon menat, förrän nu när jag själv opererats för cancer och genomgått cellgiftbehandling och ska nu tillbaka in i ett vanligt liv igen.

Det har ju – helt naturligt – varit så att nästan allt i tillvaron har kretsat runt min cancer, cellgiftbehandling och allt som hör detta till. Har en överdimensionerad almanacka som jag klottrat full med alla tider för behandlingar, blodprovstagning, lägga om picc-line, boka taxiresor till och från sjukhuset, vilken medicin som ska tas när och så vidare. Agendan i min iPhone blev opraktisk. Något mer överskådligt och enklare behövde jag ha.

Dessutom har jag haft medicinscheman uppklistrade på insidan av skafferidörren för att veta när jag skulle ta alla de där pillerna och sprutorna. Så det har varit mycket. Nu är almanackan i princip tom sedan jag avslutade sista behandlingen den 31 maj 2017.

Har återgått till agendan i mobilen igen.

Zometa-behandling i tre år
De enda tiderna nu är Zometabehandlingarna en gång i halvåret. Zometa (zoledronsyra) får man intravenöst och det tar 15 minuter varje gång att tömma den lilla påsen. Allt som allt tar besöket en dryg halvtimme. Jag bor i Landskrona och får behandlingarna i Malmö. Det går riktigt smidigt med tåget. Onkologen ligger mycket nära hållplatsen Triangeln. Supernära till centrum och kan passa på att ta en sväng dit efteråt.

Zometan hjälper till att stärka benen i kroppen eller ”hämma benförlust hos postmenopausala kvinnor” som det står på något ställe när man googlar. Det hormonsänkande tabletterna jag tar, gör att benen i kroppen kan bli skörare och Zometan stärker benen. Den ska jag ta i tre år och med ett halvårs mellanrum. Nästa gång är i mars 2018.

Den enda biverkningen som kan uppstå är en influensaliknande symptom. Jag blev lite hängig och trött men kan inte kalla det influensa. Pratade med en kvinna som fick sin tredje omgång. Hon sa att hon tog en vanlig värktablett innan behandling och kände ingenting efteråt.

Efter behandlingen kände jag tydligare domningar i höger hands fingrar. I flera dagar. Tydligare än innan. Känner också diffusa stickningar i en tå här och där emellanåt. Fast det är inte alls som när det var som värst, när jag inte kunde ligga stilla i sängen utan sprattlade som en döende fisk på land.

De återkommande besvären i fingrar kan kanske bero på att jag faktiskt inte virkat på fem dagar. Virkningen jag gjort nästan dagligen i några månader nu, har hjälpt att hålla stickandet dämpat. Nu är det mest den där stumma känslan, som att ha torkat klister på fingerblomman fast nu känns det som mindre mängd klister än innan . Jag störs inte så mycket av det. Jag överlever.

Höst-och-vinter-projekt
Jag har en lista med andra projekt jag tänkt göra nu under hösten. Ska sätta igång med ett nytt som kanske också kan hjälpa mina fingrar. Sy roliga kuddar. Här har vi en prototyp. Hästen Stig * ler*

IMG_1101

Det är ingen brist på projekt och André påminner mig ofta att dygnet bara har 24 timmar. Man ska ju göra annat också.
Ja jag vet babe, säger jag och håller med honom. Han har så rätt. På riktigt.

Jag är en kreativ person och älskar att skapa, testa nya grejer och så vidare. Mitt senaste projekt är min härliga, varma highlander-inspirerade axelvärmare (eller vad man ska kalla den) . Garnet fick jag av svärmor * hjärta* .  Alpackagarn såklart * hjärta igen*

IMG_1587

Funkar både utanpå kappan i vinter och bara ha över axlarna inomhus. Knapparna är i metall och kostade minsann 22 kr stycket. Värda varenda krona. Sådana virkar jag på beställning. Bara att skriva en komentar här i bloggen så hör jag av mig via mejl.

Mitt nästa inlägg kommer att handla om att sprida glädje.
Oooooo . En cliffhanger hahahaha

Hej så länge
Anna