Jävla kramper i ben, vader, fötter.

Hej
Det är mycket som gör att jag inte har tiden att skriva inlägg så ofta. Dessutom är det saker på G som inte är något intressant i min bröstcancerblogg.

Jag har märkt att mina dagliga power walks och träning på strandgymet håller sig till vardagarna och att jag tar lite ledigt från detta på lördagar och söndagar. Så har det varit i två helger som gått.

Ganska okej men det är värst vad man vänjer sig vid power walk med mera och hur dåligt samvete jag får på lördagar och söndagar för att jag tar det lite piano och cyklar istället. Tittar på stegräknaren i mobilen och stammar ”men men men…. jag har inte gjort några steg nästan… ”.

IMG_3377

Vädret är helt fantastiskt och jag tror det gäller för hela landet. I stort sett hela maj månad har varit rena drömmen. Den sommarvärme vi så väl är värda. Jag har varit / är mycket i solen och har en pepparkakssolbränna. Jag älskar solen. Jag tål solen bra och blir riktigt brun.
Borde ta det försiktigt eftersom jag inte solat på två somrar. Inte så som jag brukar.
Nu är det revansch 🙂

Till dig som nyligen drabbats av bröstcamcer eller annat allvarligt
Du som läser detta och har drabbas av en allvarlig sjukdom, till exempel bröstcancer som jag drabbades av, det är sååå ledsamt kära nya läsare, som kanske nyss fått beskedet eller nyss börjat med cellgifter. Från mitt hjärta säger jag att jag är såååå ledsen att även du drabbats. Jag känner dig inte och oavsett så är det så tråkigt att även du ska behöva gå igenom allt detta med cellgifter, kanske strålning, garanterat förlora håret vilket är en petetess i sammanhanget. Tor mig. Jag rakade bort 74 cm hår i januari 2017. Jag skriver inte detta för att klappa mig på bröstet, jag gör det för att trösta dig som gråter över att bli tillfälligt skallig. Jag grät en skvätt. Och sen gick det upp för mig: det är bara hår. Det växer ut. Det blir antagligen väldigt tjockt, vackert, lockigt och du får chansen till olika nya frisyrer allltsom det växer ut. Ha tålamod kära du. Du kommer bli vacker.

Jag mådde skit under cellgiftsbehandlingen och var helt sjukskriven. Du kan ha lyckan att må så pass ”bra” som min närmsta bloggvän Maria som också drabbades strax efter mig och har kunnat arbeta under sin sjukdomstid. Hon är en fantastisk tjej och hon inspirerar mig mycket. Jag vet hon haft elände hon också så jag bagatelliserar inte hennes tid med cellgifter och strålning.
Läs gärna hennes blogg
https://mittlivmedcancerblog.wordpress.com/

Ett av mina problem: kramperna i fötter, vad, lår, ben.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till.Tamoxifentabletterna jag ska ta för att hålla östogenet nere (jag hade hormonell cancer), en av biverkningarna är kramper. Jag är sååå tacksam att jag inte dras med jättemånga biverkningar (längre). Kramperna är dock ett bekymmer.

Som jag berättat innan så går det inte en kväll som jag inte få känning av kramp men som inte löses ut i full kramp uitan mer som en ”förvarning” att ligg still med foten / vaden / benet så klingar den av innan den bryter ut. Grejen är att ibland kan jag få denna förvarning i en foten bara av att täcket ligger mot foten. Det är så jäkla jobbigt. Vänder jag då på det benet , ja då gör sig krampen påmind i vaden eller låret i samma ben. Helt sjukt är det och det är jävligt störigt. Nu när vi har lyckats få till lite sex (äntligen) ja då ska jävla krampen störa hela ceremonin. Faaan!

Har alltid hört att magnesium kan lindra eller eliminera kramper så jag käkar magensiumkapslar.
Men det hjälper inte riktigt. Hittade denna länk:
https://sv.stories.newsner.com/vetenskap/anledningar-till-att-du-far-kramper-i-benen-pa-natten-och-hur-man-fixar-det/

Kan vara en kombination av flera saker.

  • Muskelslitage som orsakas av åldrande
  • Om du är gravid
  • Mycket stark fysisk aktivitet
  • Obalans i kosten
  • Uttorkad
  • Stillasittande livsstil
  • Överdriven ansträngning i musklerna

Okej. För min del så kan jag räkna bort alla punkter utom möjligen för lite vätska. Inte uttorkad men för lite intag av vatten. Obalans i kosten skulle kunna vara en annan orsak men framför allt: Orsaken är Tamoxifentabletterna eftersom kramperna startade när jag började med dem.

Eftersom jag fortfarande har besvär trots magnesium undrar jag vad mer man kan göra. Någon som har en teori? Eller tips?

En tanke är att göra en mjuk kvällsyoga eller stretsching. Eller båda delar. Grejen är att eftersom jag är nyopererad i bröstet får jag inte anstränga bröstmusklerna och inte heller tynga armarna och inte ens stå ”hunden”. Ingenting som påverkar armarna. Inte på två månader till ungefär.

Redan nu ligger jag på rygg och försöker sträcka ut mig ordentligt. Fast när jag gör det så kommer de där jäkla kramperna. Som på beställning. Jag vill inte ta något läkemedel (om det finns) mot kramper. Inga fler läkemedel i min kropp förutom Tamoxifen.

 

Shabby Chic-Anna 🙂

IMG_3353 (1)

Jag som aldrig gillat att fotograferas utan att jag granskat bilderna med lupp. Jag har blivit en selfie-kossa som inte bryr mig. Jag tycker jag är okej sen får andra tycka vad de vill.  Såååå, här är jag i senaste ”frisyren”. Nja frisyr är det inte för det ska bara växa så jag har klippt topparna 2 gånger. Bara hår som växer som bara den 🙂 Hurra. Jag har ingen erfarenhet av att vara korthårig och jag gillar det inte. Men den här Marilyn Monroe-frisyren är ganska okej. 

Anna: vithårig och Shabby Chic. Haha


Många steg, sol och Prosecco

Hej

Tycker jag gått och gått och gått idag men så visar det ”bara” 2 timmar. Nu får jag accelerera mitt gående eftersom ärret på bröstet är läkt och ingen risk för infektion så det är ingen fara att blir svettig där längre.

Vi har haft fantastiskt väder idag. Jag knallade ut vid 10-tiden tror jag. Jag har faktiskt minskat i omfång och inte känt så mycket smärta i sidan så jag lyckades dra på mig mina gamla, tighta power walking-brallor utan att det satt åt för mycket och utan att behöva anstränga högerarmen på fel sätt.
På med keps och solglasögon och ut i underbara solen. Hej sol! Jag älskar dig!
Gick ganska raskt raka spåret ner till havet, en av stränderna i stan,10 minut er bort .

Där har vi ett av våra utegym. Jag får ju börja träna benen så jag körde 200 st benpress olika fort och det kändes bra. Jag har starka ben. Det är resten av kroppen som har kassa muskler och de ska få veta att de lever den dagen jag får köra core och armar och sånt.

Efter benpress testade jag den där vad-den-nu-heter som faktiskt tränar just bålen eller midja och höfter. En platta man står på och svänger från höger till vänster fram och tillbaka med underkroppen.  tror faktiskt det stod ”core” på maskinen.

Ja där stod jag och vred mig en bra stund. Sen fortsatte jag snabbgå genom stan och bort till syrrans koloni som min morfar byggde på 50-talet när min mamma var ung. En härlig oas mitt i stan. Ingen aktivitet där idag. Bara en av mina kusiner som kom på samma sak som jag, att softa i lugn och ro där.  Ja ja, tre kvart senare gick jag fort hem och fick upp ångan rätt så bra. Kände mig så nöjd, harmonisk och nja tillfreds men jag tror faktiskt det är de smärtstillande som spelar spratt med mitt huvud för inne i mitt hjärta har jag min sorg men det håller på att bli bättre. Går upp och ner.

Väl hemma duschade jag och bytte om. Jag är glad att jag har två ”operationsbh:ar” och två mjukisproteser som jag kallar för ”läkeproteser” typ bröstformade ”fickor som man fyller med lämplig mängd vadd. För när jag promenerat är jag svettig och måste byta vart enda plagg jag har på kroppen och ”läkeprotesen”.

Prosecco just nu

På med andra kläder och ut i solen igen. Kom på att jag var lite sugen på Prosecco – något jag inte smakat till någon reda förr men tycker det är porlande gott i små portioner just nu, så jag pinnade iväg till Systembolaget och köpte två små flaskor och en stor. De kommer troligen räcka i två månader tror jag eftersom jag bara blir sugen på detta som om man skulle bli lite sugen på ja köttbullar. Man äter ju inte köttbullar varje dag bara för att det är gott. Ungefär så är jag med alkohol sedan ett drygt år tillbaka.

Bra jobbat för att vara jag just nu

Idag blev det – inklusive stegen inne på Systembolaget – 12 726 steg. Hurra. Vad mycket!
Och dessutom trapporna upp till femte våningen hemma. Två gånger.

Jag har minskat midjemått, höftmått och lår. Inte så att jag är stolt att ha minskat för grejen är denna: när jag hade så ont efter kommit hem från sjukhuset efter operationen för 17 dagar sedan, slutade jag äta för att slippa behöva tömma min Kocks blåsa så ofta eftersom jag var livrädd att skada något där inne plus att det gjorde ju så jäkla ont. Det har jag redan ältat i mina tidigare inlägg så det får räcka.

Genidrag? Nej men

Därför kom jag på genidraget att inte äta utan körde vattenfasta, tog nån Nutrilettdricka någon dag, klämde någon enstaka Nutrition Bar utan socker någon annan dag. Så där har jag hållit på i 11 dagar.  De senaste fyra dagarna har jag ätit lite. Typ 500 kcal om dagen kan jag gissa. Kalvfärsbiffar med sallad exempelvis.

Detta är lite väl destruktivt men saken är att jag har inte haft någon aptit ändå sedan den nja 14 april ungefär. Glad att slippa äta. Glad att komma i en hel del av mina kläder.

Nu stänger jag butiken för idag och ska göra lite annat.
Trevlig lördagkväll kära alla ni

Ikväll siktar jag på att bli salongsberusad.
Skååål ta-mej-faaan.
🥂

Anna

Jobbiga dagar på många plan

Godmorgon
Efter ännu en natt med taskig sömn är det lika bra att stiga upp och göra någonting. Det knepiga är att jag känner mig inte trött fastän jag vaknat och somnat typ hela natten.

Igår morse fick jag ett bryt hemma i min ensamhet och tårarna sprutade. Jag är inte den som gråter särskilt ofta. Sist jag minns att jag grät var när min älskade katt, Gargamel Moses fick somna in. Jag saknar honom fortfarande men det var inte därför jag grät igår. Eller så har jag kanske gråtit någon enstaka gång under cytostatikan. Jag minns inte nu men det kan kvitta.

Jag tror det är en kombination av de smärtstillande jag tar plus min sorg i hjärtat som kommer ta tid att läka. Man kan säga att jag snubblat på målsnöret. Så känns det. Jag orkar inte berätta mer om detta just nu.

Jag har längtat efter att få normala slemhinnor. Det har blivit bra i näsan så jag behöver inte Nosoil sedan en vecka tillbaka. Hurra! Havtornskapslarna har banne mig gjort susen och likaså havtornsoljan jag smörjer underlivet med. Det börjar kännas normalt. Jag är så glad för det! Att slippa ha ont.

Kan inte undvika att ha oro angående att jag (fortfarande) har ont i bröstet efter op för 9 dagar sedan. Systern som kollade mig var förvånad att jag hade ont. Normalt sjukskriver man tydligen bara i en vecka efter en sån här op.  Dock tyckte hon att protesen sitter där den ska. Den kanske har flyttat sig en aning utåt mot sidan men ansåg det inte vara något att oroa sig för. Men JAG är orolig eftersom det gör satans ont några gånger under dagen. Det är samma typ av smärta som jag beskrivit innan. Var tvungen att ta en Oxycodone, nytt recept av läkaren. Blir helt snurrig, trött och slö av dem. Får bara ta dem i krisläge så att säga och det var det igår. Kunde fan inte lägga mig ner förrän pillan började verka efter 15 minuter.

Jag är glad att jag inte känt något ont under natten.

Vi har sommar minsann
Idag är en ny dag. Just nu 18 grader och klockan är inte ens 8.00. Solen är underbar och det bidrar till endorfiner och jag behöver varenda endoforfin som finns! 🙂 . Dags att lägga ullmössan på hyllan och ta fram kepsen. Provade den för en stund sedan. Haha. Jo tack. Antingen har mitt huvud blivit lite större eller så är det allt mitt tjocka hår för jag var tvungen att spänna ut remmen där bak hahaha. Jag är egentligen ingen ”kepsmänniska” men gillar att ha den när jag är ute och går. Så idag blir det keps och solglasögon.

Ska bara ta och hitta sommarbrallor eftersom jag ännu inte kommer i mina kläder. Men jag jobbar på det 🙂 om en vecka behöver jag inte längre tänka på att inte bli svettig. Då ska såret vara läkt och jag kan börja testa att powerwalka igen. Har saknat det. Det är inte min grej att ta mig fram i snigelfart.

Ja detta var ännu ett jättetråkigt inlägg. Och jag är inte på humör att vara glad just nu även om jag borde och även om jag försöker. Så tack för att du ändå pallade läsa ända hit.

Ha en trevlig fredag.
Anna

Trix mot biverkningar

Nu har jag käkat Tamoxifen i drygt sex månader. Och ska käka dem i sammanlagt fem år.

Biverkningar jag åkte på:
rejäl stelhet i muskler och leder
torra slemhinnor i näsa och underliv
svullnad om benen om jag sitter stilla för länge
vallningar eller snarare frossa / frusen
kramp eller tendens till kramp i tår, fötter, ben, lår
pirrande, stickande känsla i huden

För att få ordning på detta behövde jag ta saken i egna händer och försöka få bort eller dämpa graden av biverkningar och undvika läkemedel mot biverkningarna så gått det går.

Här är vad jag gör och som jag hoppas kan vara till hjälp till någon stackare med dessa besvär. Man kan ju dras med dem utan att behöva medicineras med Tamoxifen.

För min del är det största problemet mina torra slemhinnor i underlivet som inte blivit helt bra ännu. Bättre men inte bra. Det svider inte längre när jag ska torka mig ”där nere” efter duschen men det känns stramt och huden svider ibland, inte hela tiden som innan. Jag gråter inte längre om man säger så.

Torra slemhinnor i underlivet
Vagisan salva receptfri. En tub i månaden går åt. Applicerar flera gånger per dag.
Replen på recept att använda inne i själva vaginan.

Jag har bytt tvättmedel till oparfymerat sådant om ifall det kan ha inverkan på underlivet.
Har dessutom ekologiska, mjuka, tunna trosskydd för att ha något bra närmst huden och inte trosor av färgad bomull eller syntet närmst huden.

Allt det jag räknat upp fungerar bra på mig.

Torra slemhinnor i näsborrarna
Detta är märkligt tycker jag. Det är inte torrt i båda näsborrar samtidigt. Först den ena, sen går det över till den andra och sen tillbaka till den första igen.

Hur som helst så hjälper det ganska bra med Nozoil nässpray med sesamolja. Det blir mjukt och behagligt. Det har slutat klia och strama .

Dessutom har jag fått tips från andra bloggerskor att äta havtornskapslar.  Havtorn har förmågan att återställa slemhinnorna till det normala. Nu har jag bara ätit dem i en månad och det tar två månader innan man märker effekt läste jag någonstans. Så jag fortsätter.

Stelhet i leder och muskler
Trots att det känns för jävligt i början så är det extremt viktigt att mjuka upp kroppen.
Börja enkelt. Behöver inte ta i för Kung och fosterland det första man gör.

Gå promenader varje dag. Öka takten. Gå längre och längre.
Stretcha kroppen varje dag. En gång på morgonen och en på kvällen. Kolla in katterna. De sträcker på sig när de varit stilla för länge.
Sök på youtube och hitta ett stretchprogram som passar dig. Stretcha igenom hela kroppen dagligen.

Jag går även på jympapass för att få lite diciplin och även för att få igång min kondition plus att det är roligt att jympa med andra. Man behöver ju inte gå på jympa om man inte vill men det sociala kan också bidra till att man mår bättre. Så är det för mig.

Jag kan berätta att de jympapassen som jag går på just nu, där sänker jag medelåldern rejält. Och jag är 57 år. Jag är näst yngst. De äldsta är nog kanske närmre 80 år.  Jag är så imponerad av de äldsta i gruppen. Alla gör vad de klarar av och ingen sätter press på någon annan.

Det ena passet är världens bästa stretchpass för leder och muskler. Det andra är både styrka och kondition. Ja och sedan är det ju medi-yogan som ger lugnet och stunden att vara ensam med sig och sin andning i all stillhet.

Vi som blir stela i kroppen på grund av medicinering bara MÅSTE ta tag i stretch och träning mer än andra eftersom vi jobbar lite i uppförsbacke. Det får inte bli ett steg fram och två tillbaka. Våra kroppar kommer att crascha om vi inte brukar allvar.

Prova yoga kanske? På youtube finns massor med olika slags yogapass. Min favorit heter Sanela på Psyche Truth kanalen.

Kramp i tår, fötter, ben, lår
mer eller mindre varje kväll när jag lagt mig känner jag av tendensen till kramp. Det är bara ett par gånger som krampen verkligen brutit ut.

Min sambo tipsade mig att dricka mycket vatten. Vissa dagar är jag slarvig med mitt vattenintag så det kan kanske vara en anledning till krampkänningarna också.

Jag har en tjock kudde inlindnad i en mjuk filt som jag har under knäna och vaderna i sängen. Dessutom halvtjocka ullstrumpor. Jag har taskig blodcirkulation i fötterna sedan ungefär 98 år tillbaka i tiden så utan strumpor fixar jag inte att leva 🙂

Fick tips nyligen av min bloggvän Maria att käka magnesium som kan motverka krampkänningar. Av en händelse fick jag en burk Magnesium citrat från bodystore.com när jag handlade hos dem nu senast så idag stoppade jag i mig några kapslar.

Vallningar frossa frusenhet
De första månaderna med Tamoxifen var det tydliga svängningar. Frös i tre kvart och sedan kom värmeslaget en kort stund och däremellan normal kroppstemperatur. Och så där höll det på dagligen.

Värmevallningarna är i princip försvunnit. Det kommer en nån gång ibland men inget jag hinner störa mig på.

Fryser gör jag däremot fortfarande. Nästan hela tiden.
Det enda jag kommit på att göra är att dricka kokt vatten ofta och bylta på mig kläder. Bomullskläder och ullkläder som andas. Inget akryl-skit på kroppen.
Planera klädkombinationen och se till att ha en tunn kofta att ta av och på. Inte tröjor för min del.
Och en snygg sjal att svepa om mig och kunna ta av.

Pirrande och stickande i fingrar och tår
Dessa biverkningar fick jag i samband med cellgifterna. Nu så här 10 månader efter sista behandlingen märker jag knappt av stickningarna. Någon gång ibland när jag gått och lagt mig kan det komma men jag bara ignorera det för vad kan man göra?

Jag vet hur det var som värst så detta lilla är bara som en liten fis i rymden.

Däremot har jag märkt att två dagar efter Zometabehandling kommer stickningarna tillbaka tydligt och flera gånger på en dag. I fingrar, inne i handflatan och tårna. Jag räknar med att det klingar av.  Fick Zometan för fyra dagar sedan.

Oavsett så är det bara att gilla läget. Blir ju inte bättre om man klagar och gnäller om det.

Då är det bara att tänka på mina nära vänner som jag berättat om som aldrig klagar. Engelsmannen som är förlamad från bröstet och ner , knappt 30 år fyllda. Och min bästa vän som fick Parkinson vid 49 års ålder.

Vad är då lite stickningar i fingrar och tår? Jag bara undrar?

Godnatt
Anna

 

 

DrottningenAvSaba haha

Hej
Idag har vi haft fantastiskt härligt väder. Sol, typ vindstilla och runt +5 grader. Tog en lång walk till Borstahusen. I motsatt riktning än Slottet. Borstahusen ligger norrut i förhållande.

IMG_2466
Här har vi Sillagumman. Hon står och sträcker på ryggen. Är på väg från Borstahusens fiskeläge in till centrum för att sälja sill. Så har jag fått det berättat för mig . I horisonten skymtas Hven.  Ingen bra bild. Ganska dyster men det var inte heller en dans på rosor att dra på sin skottkärra med sill, ända in till stan. Det var nog ganska dystert .

Det blev 9753 steg, 328 kalorier och 1 ½ timme. Tog en spurt de sista 10 minutrarna.
Trodde det skulle bli fler steg för jag gick långt. Tyckte jag. Långt för att vara mig.

We are not alone…….
Kolla. En farkost. från yttre rymden.

IMG_2464


Lite självironi från en 108-åring

När jag kom hem började jag pilla med ett bildspel som blev en filmsnutt som jag la ut på youtube hahaha. Det började med att jag la ut en låt på facebbok ,det vill säga denna.  Dedikerade den till mina facebookvänner som tack för alla gratulationer på 108-årsdagen.  Jo, jag har klickat i att jag är född – vad blir det – år 1910. Hahahaha.

Jag gillar den här videon så himla mycket. * ler*. En av fb-vännerna skrev: ”vi har sett dig i alla möjliga frisyrer och peruker. Men vad du än gör, skaffa inte sån frisyr som han har”.
Ja, kära du: döm själv.
https://www.youtube.com/watch?v=fGn-aeBMQR0

Ettårsdagen
Idag är det ett år sedan jag rakade bort mitt 74 cm långa hår. Från långhårig till skallig.
Och där föddes idén. Jag ska sätta ihop en bildserie med foton jag tagit sedan jag rakade mig. Så det har jag pillat med i eftermiddag.

För att kunna dela den på facebook så var jag tvungen att lägga den på youtube. Så idag har jag skapat mig en kanal. Mitt filmklipp heter DrottningenAvSaba hahaha. Jag brukar kalla mig för det ibland. Ironiskt alltså.

Ibland är jag bara föööör mycket. Kolla själv.


Nu plingar min sova-app. Den säger ”om du vill sova i 9 timmar och 45 minuter behöver du somna kl 22.15. Inte sover jag i 9 timmar! Hahaha. Har bara inte orkat ställa om tiden.

Godnatt
Anna

Borgerkroen och födelsedag

Hej
I torsdags den 25 januari var det äntligen dags att åka in till Borgerkroen i Helsingör. Det är nästan ett halvår sedan vi var där sist.

Kanonbra väder. Omkring +7 grader. Solen trängde sig fram och det var så där härligt i luften.

Min födelsedag den 25 januari. Det brukar vara vilket väder som helst denna datum. Allt från massor med minusgrader och snö, till vårliknande väder och sol, som denna gången. Förra året var det betydligt kallare.

Jag vet inte ifall jag kallar det att fira min födelsedag. Inte så att jag ställer till kalas eller fest och ska inkassera presenter. Nej, jag vill fira mig själv på ett sätt, att göra det jag vill göra. Något skönt och avkopplande. Något år har jag kanske bara legat på soffan och ätit praliner och kollat TV. Någon annan gång gått och ätit en lunch på stan med mamma. Ungefär så * ler* . Allt beror på vad det är för väder denna dag.

Sorgenfri
I ett tidigare liv åkte jag och min dåvarande sambo till Sorgenfri i Köpenhamn. Mitt absoluta favoritställe i Köpenhamn. Ligger vid Nytorv. Sorgenfri är oerhört populärt bland både Köpenhamnare och turister. Ska man dit på lunchen gäller det att vara där senast 11.30 sen är det tjockt. Här brukar jag äta Platte. Det är också smörrebröd kan man säga fast annorlunda. Lite mer matigt. Och man lägger själv upp pålägget på sin macka eller på tallriken.

En gång för många år sedan när vi var där, det var en lördag eller söndag. Då var det en gammal , kraftig tant i röd klänning som stod vid pianot och sjöng gamla sånger. På danska. Och en gubbe satt vid pianot och spelade. Det var lite som att se en gammal film. Himla coolt.

Borgerkroen
Vi kom in med färjan redan kl 11 på förmiddagen.

Beställde vars tre ospecificert smörrebröd som det heter på danska. Vi får helt enkelt en bricka med sex olika pålägg på mackorna. Man kan inte välja pålägg. Jag äter inte griskött, mer än de gånger jag äter smörrebröd i Danmark. Fast bara tunna påläggskivor. Fläskestek-mackan får André. Det fixar jag inte.

För första gången på flera månader drack jag öl. Två Tuborg Classic. Jag är inte så glad för öl längre, som jag var i somras när jag fick ett sjukt begär efter öl?! Jag som aldrig varit en öl-älskare. Skumt. Nu kan jag klämma en öl vid festliga tillfällen som detta. För att det hör till. Annars struntar jag i det. Har inte öl hemma. Och ingen annan alkohol mer än portvin och rödvin att göra sås på.

Vi åt i lugn och ro på Borgerkroen som är en urgammal restaurang. Supermysig inredning.

Efter det gick vi upp på Ströget och gick in på Vivaldi, en italiensk trevlig restaurang där vi för övrigt var förra året. Vi ville ha något varmt att dricka så André beställde varm kakao och jag en cappuccino. Sugen på något till. Jag som bestämt mig för att inte äta socker och inte suktat efter socker för den delen. Det var ju min födelsedag och vill jag äta något sött så äter jag något sött hahaha.

IMG_2468
En belgisk våffla
Jag har aldrig någonsin ätit Belgisk våffla. Jag vet hur de ser ut och någon pratade om just belgisk våffla nyligen, i något sammanhang jag inte minns. En av de tre desserterna de hade var alltså belgisk våffla med is. Is = glass. Det kom en hel skärbräda proppad med efterrätt. Se själv. En jätteskål med hallonglass, vaniljglass och chokladglass. Jag är ingen glassälskare men det smakade gott. Hemmagjord. Ovanpå glassen låg en tennisbollstor hög vispad grädde. Hjälp!

En skål med färsk frukt. YES. Druvor, blodapelsin i klyftor, honumgmelon och en annan sorts melon som jag inte vet vad den heter.

Våfflan såg väldigt spännande ut. Det var ringlat mörk choklad ovanpå Tjusigt. *ler *

Nu krullar sig tånaglarna
Daaaaa! Shit vad sött. Det var nästan så tånaglarna krullade sig! Trots att André hjälpte till att äta, lyckades jag inte äta upp den. Jag hade garanterat spytt ner mig om jag hade stoppat i mig allt det där. Åt upp all frukten och halva våfflan och 1/3 av glassen och grädden. Fixade inte ens dricka upp hela cappuccinon.

För att undvika total matkoma betalade vi och gick ut. Promenad i solen längs ströget ocn ner till färjeläget. Kom alldeles lagom för att missa båten. Ingen fara. De går var 20:e minut.

Mamma och jag
Mamma fyller år på MIN födelsedag *ler *. Jag sa till henne att jag inte skulle hinna fira henne tillsammans med mina syskon med familjer. Jag kommer senare, sa jag.
Men jag hann. Vi var hemma i stan kl 15 och kom som första eftermiddagsgäst till mamma. De andra ramlade in en kvart senare och sen var det fullt hus. Det åkte fram Budapestlängder, franska våfflor och en massa andra kakor och det var då tånaglarna vek sig dubbla hahaha. Jag åt inte en enda kaka. Huga!

I Helsingör kan man köpa jättefina snittblommor på det lilla torget utanför Borgerkroen. Två stora buketter dubbelbladiga tulpaner köpte jag till lilla Mamma * ler*. Det gillar hon.

Hissen gick inte ända upp
Det blev bara 6464 steg denna dag. Totalt. Och 235 kalorier bort En bråkdel av den belgiska våfflan. Var lite mör efter denna dagen så när jag kom hem orkade jag inte ta trapporna alla fem våningar. Så jag tog hissen till tredje och gick de andra två.

Belgiska våfflans fel
Denna kväll blev helt sjuk. Jag kände mig helt speedad. Som en Duracellkanin. Borde vara trött men jag var löjligt pigg och det kändes som att jag druckit en massa energidrycker. Det måste vara den där våfflan. Allt sockret. Efter att ha fastat i åtta dagar och inte ätit något sött på 13 dagar i sträck så bara måste det vara sockret som fick mig att bli speedad. Jag har i allafall ingen annan teori.

Jag duschade och kröp ner i sängen. Sa till André att det kanske kännd bättre efter en varm dusch och sängläge. André höll på med något annat och jag kollade Netflix. I två timmar låg jag under mitt täcke och två filtar och småfrös. Fick inte upp värmen ordentligt. Hungrig blev jag. Många timmar sedan jag åt. Jag kunde inte koppla av så till slut gav jag upp. Då var klockan runt 23 och jag steg upp och åt två knäckemackor med skivad rökt lax. Drack varmt vatten.

Då först kom kroppsvärmen och jag lyckades somna strax efter midnatt.

Den 26 januari
Vaknade klockan 8. Min sova-app i mobilen väcker mig då lute mjukt och fint.
När jag druckit min ingefära-citrondryck, softade en stund, klädde mig och tog en power walk med kärringavagnen ner till CityGross och storhandlade. Vi storhandlar en gång i månaden och fyller frysen. André mår inte bra och är överansträngd sedan flera månader tillbaka. Han fick ta ett tungt lass när jag var sjuk så jag har sagt till honom att nu är det min tur. Jag ser det som ett motionspass och jag gör det så gärna. Handlar.

Det tar 10 minuter att gå ner till affan så jag sticker iväg som en blixt genom stan hahaha.

Denna dag blev det strax under 5000 steg. Hann inte mer för min yoga börjar ju kl 15 och till dess behöver man varva ner annars är medi-yogan helt ogjord och fyller ingen funktion.

Yogan är så himla bra. Ett perfekt avslut en fredag eftermiddag.
Anna

På G! Tjoho!

Hej
Bara ett kort inlägg idag och inte en halv roman hahaha.

Dag 3 efter fastan. Sista upptrappningsdagen
Nu ska man kunna äta som vanligt och inte mer upptrappning. Magen känns okej och i balans. Energin finns där och det är så himla härligt.

Jag tar det ändå lugnt med det jag äter. Och jag är inte så jättesugen på något mer än lättfil och bär och sådana saker. Och gröna oliver. Jo, på det vi ska äta imorgon. Mums!

Här är ett av våra utegym i stan.  Det andra är i vårt kvarter. Fast här vid detta gym får man ju en schyst utsikt över Hven och hade jag fotat från andra hållet hade vi sett Slottet och vallgravarna. Superfint. Jag älskar denna delen av stan, ett stenkast eller två från centrum.

IMG_2429

Power walk med ”dra-maten” hahaha
Imorse tog jag min goda ingefära-citrondryck med hett vatten.
Sedan på med träningskläder och tog en power walk light (inte promenad alltså) ner till CityGross med ”kärringavagnen” eller ”dra-maten” eller vad det heter. Ni vet vad jag menar.

Handlade diverse nyttigheter och ett Japp till André * ler*

Jag har aldrig testat äta granatäpple, vet inte om min Kocks blåsa fixar det men jag köpte ett så får jag se vad man ska göra med det . Vet inte ens hur det smakar. Har fått för mig det är bitter smak?! En arbetskamrat brukade äta det på jobbet med sked och hon såg inte besvärad ut så jag antar det är typ gott.

Nåväl, tro inte jag power walkade hem efter matshoppingen. Nope. Hem och packa upp. Tog ett glas kallt vatten med en citronskvätt sen stack jag ut på min power walk och nu menar jag power walk. Inte light eller promenad som det brukar. Var hemma igen efter 6989 steg. Det är bra för mig för jag gick jävligt snabbt och tog ut mig. Fixade inte att ta trapporna upp till femte våningen hemma. Hej hissen!

Mina jympaskor är ett par gamla Reebok som gjort sitt. De är inte värst bekväma längre så det är dags med nya.

När jag kom hem igen var det så himla skönt och jag kände mig nöjd med mig själv. Har problem med en höft till och från sedan något år tillbaka och den blir lite bråkig. Blir inte bättre för att jag inte rör på mig ordentligt men det är inte så skönt när den nästan låser sig eller vad man ska säga.

André kom hem tidigt så vi käkade eftermiddagslunch. Supergott. Och enkelt.

Vit fisk i folie, i ugnen.
400 gram torsk, två nävar skalade räkor, 8 körsbärstomater – delade, en liten grovhackad gul lök,
ett halvt fänkålsstånd i klyftor, 12 gröna Halkidiki oliver utan kärnor, 4 tunna skivor lime, citronpeppar, lite salt och vill man, kan man addera några småtärningar smör. Packa ihop folien ordentligt. Lägg paketen i en ugnsform. In i ugnen 40 minuter 200 grader.
Vill man, kan man ha till Hollandaiesås och potatis eller varför inte kokt riven blomkål?
Tips att inte lyfta foliepaketen för risken är rätt stor att folien brister. Fråga mig hur kul det var att torka upp, förra gången vi gjorde detta.

Sen har jag tonat håret rosa igen för jag gillar det * ler*

Underbara, härliga energi
Har sådan energi och mår så bra just nu så jag blir lite löjlig. Slängde ut en löjlig bild på Instagram bara för att jag ville hahaha. Hittade ett par av mina glasögon från 1986 eller så, som jag naturligtvis var tvungen att löjla mig med. Och osminkad dessutom….. hahaha. Här kör vi eau Naturell och lite galen

Här är mitt nya passfoto hahaha

IMG_2426

Jo just det. Jag gjorde ett klipp idag.
Jag kan ju inte äta mycket grönsaker och rotfrukter som de flesta andra kan. Det på grund av min Kocks blåsa. Men jag vill så gärna. Dessutom har jag för andra gången på Netflix tittat på ”Fat, sick and nearly dead” del 1 och 2. Handlar om en australiensisk kille i 40-års åldern som är överviktig och äter mediciner mot ditten och datten som hans övervikt orsakat. Nåväl han bestämde sig för att ”nu får det vara nog”. Han ville läka sig själv inifrån. Han började fasta. I 60 dagar!

Filmen handlar om hur han bilar runt i USA (the home of hamburgers som han kallar det).

Well, i bagageluckan har han en rejäl juiceprocessor eller vad det heter.
Han gjorde juice på alla möjliga grönsaker och frukter och reste runt med sitt filmteam och pratade med folk han mötte om mat och fasta.

Hur som helst så bestämde jag mig där och då att en sån måste jag ju ha (inte en australiensare då alltså. Fniss).

Det är den enda vägen för mig att få i mig så mycket nyttigheter utan att få krångel. Tror jag slippe krångel men det vet jag inte. Dessutom är jag himla nyfiken på alla dessa fräscha raw food juicer och allt vad det är.

Vilket klipp alltså.
Såååå, jag gjorde ett klipp och sparade exakt 1000 kr. Ja så mycket.
Enligt alla ”bäst-i-test” jag kollat så kom alla fram till att en av Philips råsaftcentrifuger är den absolut bästa. Fast jag tyckte normalpriset var väl …….. saftigt hihi. Saftigt. Ja det är ju typ det jag ska göra. Saft.

På Clas Ohlson.se råkar de ha en kampanj i skrivande stund, så det jag betalt för den är 899 kr bara. Hur bra är inte det på en skala från 1 – 10?

Nu ska jag hitta recept och läsa på lite.

Det blev lite långt inlägg ändå. Jag har inte gått i någon kurs i konsten att skriva kortfattat.
Trevlig kväll
Anna