Free the puppy. 10 januari 2017

Återbesök den 10 jan
Nu har brösten varit innestängda i en sport-BH nästan dygnet runt i 12 dagar. Lite jobbigt men nödvändigt. Resterna av mitt bortopererade bröst behöver stadga för att minska svullnaderna. Sedan operationen den 28 december har blod och sekret bildats i bröstet. Detta är helt normalt. Är extremt öm ända upp på halsen, har blåmärken här och där och öm i armhålan där de tre körtlarna  togs bort i förebyggande sydte. Det är ganska skvalpigt och bröstet ser ut som en 12-årings. Så jag har en D-kupa och en nästan A-kupa. Läkaren som opererade mig tyckte allt såg bra ut och han att sa systern ska tömma ut det som bildats i bröstet.
-”Tack, så bra” sa jag. Det spänner och gör ont.

Han berättade om operationen för André och mig. Normalt tar en sådan här operation 1 till 1 ½ timme. Min tog en dryg timme längre och var bökig på grund av mitt silikonimplantat och min defekta bröstmuskel. Jag har ett slags ”bråck” på min bröstmuskel fick jag reda på. Muskeln fungerar som vanligt ändå och jag behöver inte tänka på restriktioner när det gäller träning och sådant.  Den har ju varit på det viset länge. Muskelns defekt gjorde att det inte gick att behålla implantatet. Detta visste jag ju redan eftersom han berättade det direkt efter operationen att det inte gick att rädda.

Jag vet också att jag får ett nytt bröst om ett drygt år och till dess kommer jag att ha en jättefin protes. Läkaren sa:
-”Det var mycket bra att du valde att operera bort hela bröstet”.
-”Jaha”, sa jag frågande. ”Jo, min magkänsla som jag typ alltid litar på, sa mig att ta bort hela så jo, då. Men vad menar du?” frågade jag.

Ungefär så här svarade han: ” I bröstmassan vi tog bort visade det sig att du har förstadie till cancer som satt mitt i bröstet och som inte syns på mammografi”. Han sa också att min cancer är mycket aktiv. Jag minns faktiskt inte vad han menade med detta. Så mycket minns jag att det är ju ingen fara nu eftersom de fått bort precis allt och det fanns ingen cancer i armhålan. Jag känner mig lugn med detta. När han berättade att det fanns förstadie till cancer i börstmassan, for mina tankar till tjafset med läkaren i Lund,  om vårt oense om operationsalternativen. Han som tyckte tårtbit och jag tyckte ”bort med allt”.

Nu berättade jag för min läkare om alla turerna i diskussionen med den andra läkaren, om de två telefonsamtalen och mitt samtal med min plastikkirurg. Jag berättade om läkarens uttryck ”du vill ju skjuta med bazooka på en flugskit” och hans snack om att kalla min plastikkirurg för ”kompis” o.s.v.

Malmöläkaren blev tyst en stund och beklagade sedan att den andra läkaren uttryckt sig så här. Jag sa till honom att jag fick i början stort förtroende för honom och att vi kom bra överens fram tills jag ändrade mig och ville operera bort hela bröstet. Han är säkert hur kompetent som helst, men att uttrycka sig var han inte så bra på, visade det sig.

Nog om detta. Syftet med att jag berättar detta är det kanske finns någon i liknande situation som jag var i. Det är bra att stå på sig och ifrågasätta, be läkaren förklara igen och igen om man inte hänger med på vad hen säger och förklarar. Det är så mycket information hela tiden och man kan inte hålla reda på allting.

Därför är mitt råd att alltid ha med en anhörig. Fyra öron istället för två. Två hjärnor istället för en. Det är också bra att man pratat fram och tillbaka med sin anhöriga så att den personen vet vad man vill och kan fylla i där man själv brister när man försöker förklara. André och jag är ett mycket bra team. Han har varit med på alla möten och vet exakt hur jag tänker och vad jag vill. Vad jag funderar på när det gäller allt som har med min sjukdom att göra.

Okej. Jag går vidare om dagen. Läkaren berättade om vad som ska hända framöver.  Eftersom jag blivit av med all cancer. Inget finns kvar så behöver jag inte genomgå strålning. Däremot rekommenderade han cellgiftbehandling. Det är jag själv som väljer om jag vill genomgå detta eller ej.  Självklart vågar jag inte välja bort denna behandling. Undrar om någon överhuvudtaget väljer bort den bara för att man får en valmöjlighet. Det här med att själv , som patient, kunna välja är bra. Jag tror att man blir lugnare av att få vara med och ”bestämma”. Istället för att läkaren säger ”du måste genomgå detta och detta”. Man kan känna sig maktlös kanske.

Han berättade om hur behandlingen går till. Att tappa håret är den biverkning man icke kommer undan. Detta kommer att ske att håret ryker. Och redan efter första behandlingen. Detta har smärtat mig mycket sedan jag fick beskedet cancer. Jag visste ju att operationen efterföljdes av strålning och cellgiftbehandling i flera månader, sammantaget. Att förlora mitt 74 cm långa  hår var en stor smärta som jag tänkt på hela tiden.

Ända sedan jag fick beskedet att jag har cancer har jag tänkt på att jag kommer förlora allt mitt hår. Har kvidit och varit ledsen till och från. Jag har alltid varit långhårig fastän jag ofta har håret uppsatt eller i fläta. Efter det att jag bestämde mig denna dag för att genomgå cellgiftbehandlingen började jag tänka i andra banor när det gäller håret. Jag började acceptera att inte ha något hår. Det är ju bara död materia egentligen. Det växer ut igen. Det finns peruker om jag vill ha det.”Vad är problemet?” tänkte jag.

Varför denna tvärvändning? Är det inte knepigt? Efter att vi pratat klart med läkaren fick vi träffa sjuksystern. Det är andra gången vi träffar henne och hon är en trevlig dam med humor hon också.

Free the puppy!
(som en DJ ropade i högtalarna på Nissi Beach, på Cypern när jag var där på semester för många år sedan. . DJ:ns syfte var att alla tjejer skulle slänga av sig bikini-bh:n och befria ”hundvalparna” hahaha)

Det var så skönt att få av mig sport-BH:n. Den har jag haft hela tiden med undantag av den korta stund när jag duschat.

Hon tömde ut blod och klet som samlats i mitt bröst. Det kändes inte någonting nästan, när hon stack in en nål i höger sida där dränaget satt, efter operationen. Jag har ju så ont runt hela bröstet och ut i armhålan att jag inte kände sticket. Via en liten slang tömde hon ut allt och hon sa att detta är inget farligt, helt normalt att det bildas vad jag kallar ”klet” . Att tömma ut det är för at kroppen inte kan ta hand om allt detta på egen hand. När vi var klara kändes det lite skönare. Smärtan lättade och ömheten försvann nästan helt. The puppy is free! Hallelujah!

Sjuksystern sa att det kan behöva tömmas igen, men det är bra om jag kan stå ut. Annars skulle jag ringa och komma ner till Malmö.

Från att ha haft en A-kupa på ena bröstet så blev det snarare en ”minus A”. Det buktade inåt nu eftersom bröstet är helt tomt på innehåll.

Bidrag till peruk
Sjuksystern gav mig en check på 6 000 kr att köpa perukt för. Hennes råd är att skaffa två stycken. Jag fattar inte hur 6 000 kr kan räcka till två peruker. De är ju jättedyra. Jag fick en lista på tre perukmakare i Helsingborg som är närmsta stad för mig, som jag kan vända mig till.

Jag sa till André och sjuksystern att jag ska hitta en dreadlock-peruk. Fniss.
Ja, faktum är att efter min tvärvändning denna dag, från att ha ångest att förlora håret till att hitta positiva saker kring det här med att vara skallig, blev befriande. För många år sedan var jag inne på att skaffa peruk. Enbart av praktiska skäl. Perfekt att dra på sig om man inte orkar fixa till håret om man ska på fest eller så. Det blev dock inte av att jag skaffade en sådan. Fantasin och tankarna för iväg. Jag vill ha dreadlock-peruk, kanske rosa hår i pagefrisyr, en sexigt krullig och natirligtvis en som är lik mitt egna hår. Kunna byta hår utifrån klädstil och humör hahaha.
Däremellan vara ett skinnhuvud när jag känner för det.

Det återstår att se vad det blir för peruker.

Hälsningar från en glad Anna

 

 

 

Författare: AnnaBloggar.com

Jag tar ut glädje i förskott. Det värsta som kan hända är att jag varit glad i onödan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s