annabloggar.com

Biverkningar av Tamoxifen

Hej
Inatt har det snöat här i mina trakter. Ser det på snöplättarna på gräsmattan. 2 plusgrader och gråmulet.

Den 1 augusti började jag med en annan sorts östrogendämpande medicin. Bytte till Tamoxifen. Innan fick jag ordinerat Letrozol och de gav förfärliga biverkningar. Här finns det inlägget: https://wordpress.com/post/annabloggar.com/3162

Nu är det andra biverkningar och sätter sig inte på psyket som de andra gjorde.

En av tio, en av hundra men inte sällsynt
Biverkningarna:
Mycket vanliga (förekommer hos fler än 1 av 10 användare):
Blodvallningar, vätskeansamling, menstruationsliknande blödning, vaginalflytning, illamående, hudutslag, trötthet.
Jag har alla dessa utom illamående.

Vanliga (förekommer hos fler än 1 av 100 användare):
Huvudvärk, yrsel, onormala känselförnimmelser (t.ex. förändring av hur saker smakar samt stickande/pirrande känsla i huden), blodbrist, blodpropp (även i små blodkärl), kräkningar, diarré, förstoppning, håravfall, underlivsklåda, förändringar i livmoderslemhinnan, försämrad blodtillförsel till hjärnan, kramp i benen, förhöjda levervärden, förhöjda halter av fett i blodet, överkänslighetsreaktioner, syn- och ögonförändringar, onormalt hög fettinlagring i levern, muskelvärk.

Av dessa känner jag av känselförnimmelser så som stickande och små ryckningar i huden. I en tå eller finger., underlivsklåda, förändringar i livmoderhalsslemhinnan, kramp i benen.

Mindre vanliga (förekommer hos färre än 1 av 100 användare):
Cancer i livmoderslemhinnan, muskelknutor i livmodern, ökad blödningsrisk på grund av minskat antal blodplättar, minskat antal vita blodkroppar, inflammation i bukspottkörteln (smärta eller ömhet i övre delen av buken), nässelutslag, leverförtvining, inflammation i lungorna med andfåddhet och hosta, förhöjda kalciumvärden i blodet.

Av dessa har jag (vad jag vet): nässelutslag. Inte mycket just nu men dock. Huden i ansiktet känslig emellanåt och ”nässelutslagen” är sköra och brister = det börjar blöda.

Sällsynta (förekommer hos färre än 1 av 1000 användare):
Övergående svullnad av äggstockarna, livmodercancer, äggstockscystor,polyper i slidan, obehag och/eller inflammationsliknande besvär i tumörområdet, hud- och slemhinneförändringar (ibland allvarliga), kärlinflammation, minskat antal vita blodkroppar, gallstopp, leverinflammation, levercellskada, leversvikt, levercelldöd.Endometrios som kan ge smärta i magen och menstruationsliknande blödning. Synnervssjukdom och synnervsinflammation (som i fåtal fall lett till blindhet). Svullnad av ansikte, läppar, tunga eller svalg, ibland med andnöd eller sväljsvårigheter .

Som väl är, har jag inte något av dessa vad jag vet.

Besvärligast just nu
De biverkningar som är jobbigast nu är problemet med underlivet, som är kontinuerligt. Det svider, känns torrt, svider ibland när jag ska torka mig där efter dusch eller toalettbesök. Ömmar emellanåt när jag tvättar / sköljer underlivet. Jag använder bara kranvatten och aldrig någon form av rengöringsprodukt.

Biverkningar som inte nämns i FASS vad jag kunnat utläsa

Viktökning.
Har läst i annat sammanhang att pillerna ger viktökning, men det står inget om det i FASS? Konstigt. Jag kommer inte i mina kläder och fått köpa nya. Massor med kläder. Det är riktigt frustrerande att inte komma i mina kläder. Min släkting som gått igenom just detta som jag gör nu, sa till mig att så snart hon slutade med den här medicinen så försvann övervikten och kroppsformen återställdes till sin vanliga. Får hoppas det blir så……. om fem eviga år.

Svullnad
Kroppen svullnar emellanåt. Ibland kan jag nästan sitta och känna hur det sväller. Vill jag ha på mig mina svarta skinnstövlar så måste det planeras in från det att jag stiger upp på morgonen. På med stödstrumpor och inte sitta stilla för länge, för att lyckas få igen blixtlåsen som sitter baktill på mina stövlar.

Periodvis känner jag av trötthet. Det kan bero på flera olika saker men hur som helst kan jag bli utmattad och trött utan anledning. Inte ”efter gymet trött” utan snarare ”utan anledning trött”. Sedan är det kontigheter i mitt huvud. Så har jag känt det sedan jag började med cellgiftbehandlingen. Koncentrationssvårigheter, tappar ord och allmänt disträ. Detta har nog snarare med hela grejen att göra. Mycket tankar i huvudet.

Har haft några dagar och känt mig orkeslös, likgiltig. Idag är en sådan dag. Jag började skriva detta inlägg klockan 9 i morse. Sen gjort ett uppehåll och hälsade på mamma med äppelkaka. Nyss kommit hem och skriver det här sista. Klockan är 14.30 och var tog den här dagen vägen?

Har ingen lust till någonting idag. Orkar inte ens ta reda på varför det är så brett mellan raderna i detta inlägg. Så har det inte sett ut innan.
Har ingen inspiration fast jag har massor med polymerlera och grejer till att måla tavlor med mera. Ska kolla youtube för att få lite inspiration.

Må gott
Anna

Bröstprotes och operera bröstet

Hej
Börjar med en 1:a Adventbild.

I vårt hushåll är vi sparsamma med jul-tingeltangel. ”Less Is More”. Så vi gör så här.

Nu har jag haft bröstprotesen sedan i våras. Den är verkligen fin och känns nästan som ett riktigt bröst i konsistensen. Har nästan samma storlek och form som mitt egna bröst. Fast det väger mer så det blir lite knepigt och obekvämt ibland när jag använder den. Har en protes-bh med en ficka där man stoppar in protesen. Jag behöver reglera axelbandet men efter ett tag har den glidit så ibland ser det ur som jag har ett hängbröst. Mitt riktiga bröst är betydligt snyggare.

Ibland – som idag exempelvis – varierar jag och använder den mjuka vadderade protesen som jag använde medan huden läkte efter opereationen den 28 december förra året. Jag köpte en riktigt skön sömlös bh på Lindex för några månader sedan. Den är lätt vadderad. Den har ingen ficka för protes utan är en vanlig bh. Den är så otroligt skön att ha på och den vadderade protesen sitter hur bra som helst i den. Den funkar inte när jag tränar. Då måste jag ha protesbh:n.

Här är bh:n från Lindex. Mjukt, skönt tyg och lätt vadderad. Gråmelerad. * tummen upp*

Sportbh:ar för protes lyser med sin frånvaro
Jag har försökt hitta sportbh:ar för protes men inte lyckats hitta någon. Jag hankar mig fram på ett bra sätt med de jag har.

Årskontroll av bröstet
Den 18 december ska jag på kontroll på bröstenheten eller vad det heter, i Malmö där jag opererades för snart ett år sedan. Det är även dags att planera in operation så jag får ett riktigt bröst och slipper greja med proteserna.

Sedan jag slutade med cellgiftbehandlingen den 31 maj i år, för sex månader sedan, har jag funderat mer och mer på det här med cancer och att den kanske kommer tillbaka. Tänker på att den kanske gör det och jag vill inte – har inte tid och ork – att behöva oroa mig. Därför tänker jag mer och mer på att ta bort mitt friska bröst. Jag vet andra som gjort det i förebyggande syfte.

Jag hade extrem tur som (på egen hand) upptäckte knutan. Den var så liten att läkaren inte kunde fatta att jag ens la märke till den. Jag hade tur. Upptäckte den i tidigt stadie. Hade inte hunnit sprida sig. I inlägget Skjuta med bazooka på en flugskit , tyckte den läkaren att det räckte med att ta en så kallad ”tårtbit”. Bara ta bort den sjuka delen. Jag envisades med att vilja ta bort hela bröstet. Resten av striden kan ni läsa här: https://wordpress.com/post/annabloggar.com/262

Jag bytte ju läkare från Lunds enhet till Malmös istället. Läkarens om opererade mig berättade att det fanns förstadie till cancer i andra delar i det bröstet. Inte så svårt att räkna ut hur chockad jag blev och hur jag förbannat Lundaläkaren. Mer om detta kan man läsa här: https://wordpress.com/post/annabloggar.com/365

Tänk om…
Tankarna har snurrat i huvudet det senaste halvåret. Tänk om jag får cancer i det andra bröstet? Tänk om det inte upptäcks i tid, innan det sprider sig? Jag hade verkligen tur men nästa gång då?

Mamografi i all ära, men…
All cancer upptäcks inte trots mamografi. Ingen ska inte tro att man är säker för att man är duktig och går på mamografi.

Ta bort det friska bröstet
Jag är inne på att ta bort mitt friska bröst. Jag är inte helt klar i tanken men nästan. Hur jag än vrider och vänder på allting, kan jag inte förstå varför jag vill behålla det. Jag är helt öppen i min blogg med att jag har silikonbröst. Och nyopererade dessutom. Åtta månader innan cancern upptäcktes, bytte jag ut mina 15 år gamla bröstimplantat mot ny, fina. Lite surt ekonomiskt men det är som det är. Och nu har jag de snart inte kvar.

Läkaren som opererade bort mitt cancersjuka bröst sa att det brukar bli snyggare resultat om man använder kroppens eget fett än att lägga in implantat. Man tar fett från magen sa han. Och därför är det bra att jag lagt på mig under den här tiden. Jag har inte haft orken att fördjupa mig i detta och skaffat ännu mer fakta, men jag ska göra det nu när jag känner att jag orkar.

Jag ska prata med läkaren om hur man går till väga om jag vill ta bort det friska bröstet.

Kan man göra allt under en och samma operation? Det borde gå. Fast jag är ingen kirurg så jag vet egentligen inte. Hur som helst så ska jag prata med läkaren.

Jag vill inte hålla på att oroa mig. För att slippa det, kan jag bara se en väg och det är att ta bort det friska bröstet och implantatet.

Sedan kan man aldrig vara säker ändå. Cancer kan man få ändå men som min älskade André sa: det är ju iallafall en kroppsdel mindre att få cancer i. Så sant som det är sagt.

Ha en bra eftermiddag.

Kram
Anna

Gymet nästa .

Hejsan.

Dricker min nyttiga dekokt av kokt vatten med riven ingefära och pressad citron. Väntar på att dra till gymet. I mitt nya pannband 🙂

Jippi. Jag har lite frisyr idag. Hurra!!

Bara tryckte till håret lite. Jag använder inte kam och borste. De gör nog ingen nytta ändå.

Håret är vitt. Utväxten. Jag tonade håret rosa den 17 november. Visst. Det ska försvinna successivt i tvätten. Dock mycket rosa kvar och mycket utväxt. Växer med rekordfart.

Skriver mer sen. Nu måste jag iväg.

Toodeloooo *vinkar *

Anna

Mitt hår

Idag är det lördag och i vanlig ordning har vi haft veckans släktträff på brorsonens fik.

Valde att dekorera mig med ett av mina handgjorda halsband. Det skär sig totalt med mitt rosa hår så det blev den bordeaux-färgade anime wiggen idag. 🙂

Jag tror det var i juli som håret började växa. Sista cellgiftbehandlingen var den 31 maj. Håret växer fort tycker jag.

Detta foto är taget den 21 oktober. Håret är alldeles vitt och löjligt mjukt. Som att klappa en Birmakattunge . Tyckte fortfarande att jag har vad jag kallar cytostatikafrisyr och använde fortfarande peruk ute.

Ville göra något roligt så jag köpte mörklila toning. Bara det att håret blev medelhavsblått. Jag hittar inget foto just nu på färgen.

Sen tröttnade jag och tonade det rosa och det är fortfarande rosa. Toningen vill inte försvinna men det gör inget.

Det har vuxit så snabbt och jag har inte varit hos frisören. Har ingen brådska ned det. Bara det att håret står rätt ut gör jag har ingen frisyr och använder inte stylingprodukter. Ett tag hade jag Donald Sutherlandfrisyr. Nu är det mer Frankensteins Brud-frisyr. Kolla själv.

Så jag drar på ett av mina pannband för att känna mig liiiite cool . Så har jag det på gymmet. Jag har massor med pannband.

Utan pannband ser det inte klokt ut! Jag har inget foto men lägger till det imorgon. Orkar inte fota nu.

Och när det är nytvättat blir det löjligt fluffigt och typ sväller och liknar sockervadd Hahaha. Kolla.

Det har blivit betydligt lockigare än innan. I nacken är det mest lockigt och växer det lite längre så blir det nog korkskruvar ser det ut som.

Innan jag blev sjuk hade jag 74 cm hår som jag rakade bort. Jag är ingen ”korthårsmänniska” så jag väntar bara på att håret ska växa ut och bli page om inget annat. Därför har jag ingen fokus på att ha någon form av frisyr på mitt korta hår.

Ja det var det om statusen på min hårväxt.

Ha det gott.

Anna

Göra någon glad fniss

Hej

Såååå länge sen jag skrev. Det har hänt så himla mycket under tiden.
Mitt förra inlägg slutade med en cliffhanger. Hade ju inte planerat att den skulle bli så häär lååång.

Jag tänkte ge mig på att försöka få er att dra lite på smilbanden. Det är okej att tänka: ”e hon go eller?”

Jag är trött på att allt ska vara så himla seriöst hela tiden. Hur många gånger har man inte hört folk kommentera andra personers klädstilar och look. Hur kan hon se ut så, hur kan han klä sig så, usch vilken hemsk hårfärg.

Lev livet
Ja men please. Kom igen! Livet är till för att levas och var och en på sitt sätt. Vill man ha orangefärgat hår så får man ha det. Vill man köra sin egen klädstil så är det också okej.

Nå iallafall. Jag beställde ju en hel del peruker från asien i sensomras. En midjelång gråblond som är för stor, en rosa, två blonda och en bordeauxfärgad. Fick ett galet ryck i min ensamhet när André var på jobbet och flippade ut, helt -normalt hahaha. Och smackade ut bilderna på Instagram och facebook. I went crazy kan kan man säga * ler*

Först kommer en fråga: Vad har Andy Warhol, Per Gessle och Anna Lindh gemensamt? Jo, kolla här.

B8283B2B-F10D-430F-837B-78E038B5A319 IMG_1452 (1)

Det är helt crazy att en och samma peruk kan få en att få så olika utseenden. Hahaha. Jag visste inte att jag liknade dem alla tre hahaha

För en tid sedan körde syrran och jag på tokshopping på alla lågprisvaruhus i stan. Fruktansvärt regnigt och trist väder var det så jag drog på min rosa peruk. En japansk anime-peruk. Jätte nice, axellång och vågig. Seriefigur-flicka-hår . Fast egentligen ser jag trashig ut i den. Lite trash-pundare liksom.

På Dollarstore kom en mamma med sin dotter i kundvagnen. Dottern pekade på mig och log. Jag log tillbaka och frågade om hon gillade min hårfärg. Det gjorde hon. Ville inte skrämma henne och ta av peruken. Hade inte så mycket hår på huvudet då.

Dags att planera nästa operation
Jag har insett att jag måste lägga min plan på utbildning på hyllan ett tag. Min tankte var att börja nu i februari men jag bara MÅSTE operera mitt bröst. Jag blir galen annars! Så prio 1 är att planera in bröstkonstruktion. Jag ska träffa läkaren om två veckor.

Jag blir galen på min protes ibland. Har en bh för protes och den är jättesnygg men ibland är det bökigt med protesen. Dessutom är den inte alls lika fin form som mitt riktiga bröst. Lite bökigt nu när jag är på gym. Varmt och svettigt av protesen.

Armar uppåt sträck, knäna böj 🙂
Jag tränar på gym 2-3 gånger i veckan. Joho då det gör jag * ler*

Fast hittills är det stretsch-pass jag går på. Inget hopp och skutt och ingen styrketräning. Fast jag ska börja så smått med styrketräning inom kort. Min kropp har blivit hur stel som helst och leder och muskler behöver mjukas upp och stärkas. På fredagseftermiddagarna är jag på meditativ yoga. Helt fantastiskt bra.

Hobby och terapi
Jag har massor att berätta. Jag har ju berättat om bokmärkena jag virkar. Jag började virka för att distrahera mig från biverkningar i form av domningar och stickningar i höger hand. Därför började jag virka i våras. Här kommer en bild på några av mina bokmärken. Musen Pink Lady, flodhästen Hippo Hilda och några av deras vänner . Pink Lady har systrar som är gråa och jättesöta. Jag har några olika figurer i lager om någon vill köpa en julklapp kanske?
Just nu endast 200 kr stycket. 100 % handvirkat. I bomullsgarn. Porto cirka 10 kr.

Ny hobby
Sedan en tid tillbaka har jag börjat skapa smycken i polymerlera. Sjukt roligt. Jag har redan sålt en del halsband. Jag lägger ut dem allt eftersom, på min instagramsida #carlaochmabel.
Carla&Mabel är mitt lilla ”varumärke”. Än så länge bara som hobbyverksamhet så får vi se sen.
Carla var min farmor och Mabel min mormor. Dessa två kvinnor tackar jag för den kreativitet jag har. Det är tack vare dem och tack vare min mamma, moster och faster. Duktiga, kreativa damer var och en på sitt vis. Så jag är uppvuxen med virknålar, stickor, keramiklera, porslinsmålning, batik, symaskiner och vävstolar kan man säga.

Pappa spelade bowling. Han hade världens finaste klot. Svart och mörblåmelerat. Nog därför jag gillar runda former och abstrakta mönster. Tack pappa *hjärta*. Bowling däremot har aldrig varit min grej.
Det är så himla kul att jobba med den här polymerleran som jag gör smyckena av. Använder olika tekniker för att få fram mönster. Har massor med lera i alla de färger. För att göra smycken har jag köpt in massor med kedjor, läderband och allt man behöver till smycketillverkning.

Fler projekt är på gång fast kanske inte förrän efter nyår. Jag får se. Jag vill testa att göra tavlor och skulpturer i denna lera. Polymerlera är en plastlera som man bränner i vanlig ugn. Man kan dekorera leran med allt material som klarar ugnstemperatur på 130 grader C. Exempelvis mina coola steampunk-örhängen med metallskruvar och skimret är en pulvriserad ögonskugga från Dollarstore. Fiffigt. Eller huuur?

Ingen bra bild kanske men jättecoola i verkligheten. Mörk turkos med skimmer och metallskruvar. Till höger i bild kom visst steampunk-armband med. Det är en test som jag blev hyfsat nöjd med. Sen gör jag exempelvis färgglada armband. Har några lakritsarmband på lager och funderar på att göra även örhängen och halsband så att man har godisar på sig lite överallt hahaha. Tyvärr ej ätbara. Jag gillar sådant som sticker ut. Eye catchers.

Det är vääääldigt mycket lerans fel att jag inte skrivit i min blogg. * ler*

Och: jag har haft nackspärr och tillfälligt ont i höger axel som gjort att jag undvikit datorn. Jag pallar inte blogga från min iPad eller mobil nämligen. Dessutom nya biverkningar av tabletterna jag måste ta nu i fem år. Känns faktiskt ganska tungt och jobbigt emellanåt. Jag vill inte gå in på detaljer men det påverkar privatlivet mycket.

Nu ska jag städa i hobbyrummet sen är det dags att skapa lite fler smycken.
Finns det intresse så välkommen att höra av dig här via min blogg eller besök mitt instagramkonto #carlaochmabel.

Ett år sedan chockbeskedet
Idag är det ett år sedan jag fick besked om att jag hade bröstcancer. Ett år har gått! Det har varit ett omtumlande, sorgligt och även roligt. Jo jag kan skratta och skämta igen. Det har varit precis alla känslor man kan ha. I en salig röra. Allt från förtvivlan till skratt och glädje.

Blicka framåt är vad som gäller. Det som händer, händer och jag är icke den som tar ut oro i förskott. Tvärt om.
Mitt råd till alla är att ta ut GLÄDJE i förskott. Det värsta som kan hända är att man varit glad i ”onödan”.

Mitt hår växer som gräs. Det ska jag berätta mer om sen. Här kommer ett prov på hur det såg ut för en månad sedan. Nu ser det likadant ut fast längre.

Kram och hej
Anna