Avkoppling på Hven

IMG_1312

Hej

André och jag åkte in till Hven i fredags och hann med 10-båten, direkt efter att jag varit och tagit blodprover. Vädret var inte det bästa men det regnade inte. Var ganska behaglig temperatur på runt 15 grader.

Det tar 30 minuter över med färjan. De har supersmarriga kanelbullar i fiket på båten och jag funderade på om jag skulle köpa tre till mig själv.
Grrr. Fiket var stängt. I Bäckviken finns ett café och in dit rusade jag för att kolla om de hade kanelbullar. Ja, det fanns ett antal sådana men jag fick inte köpa för de var till en bokning de hade.
-Ja men ni har väl fler än de på fatet där? Nä det hade de inte…..

Säsongen är i princip över på ön så jag förstår att de inte har berg av kanelbullar varje dag. Men jag kunde väl få köpa eeeen iallafall.

Det är inte så ofta jag är sugen på kanelbullar men den här dagen var jag det och detta verkade vara en dag där jag inte kunde få någon. 😦

André skulle iväg till affären uppe på ön och kom tillbaka med en vetelängd eftersom de inte hade kanelbullar i affan. Inte samma sak men en, två bitar slank ner. Smarrigt.

Skönt att slänga på mysbrallor och slänga sig i soffan inne hos svärföräldrarna med virkprojekten och titta på utsikten över Öresund och fastlandet långt där borta. Vi sover i svärföräldrarnas lilla mysiga 4-personshotell de har på tomten. Dubbelsäng på nedervåningen och ett rum med två enkelsängar på ovanvåningen. OCH med havsutsikt såklart. Bilden överst i inlägget är tagen från ena fönstret på övervåningen.
Så litet och gulligt att det knappt går att ta foton, men här är det lilla pentryt och trappan upp till övervåningen.

IMG_1301

Att vara på Hven ger ett så himla skönt lugn. Även ifall det är högsäsong så får man ändå ett lugn. Vi är ju inte där alla turisterna är. Visserligen kommer det ofta turister cyklande, som vill se alpackorna, och det är ju trevligt.

Jag har i tidigare inlägg berättat om Hven och om svärföräldrarnas alpackor. Och jag kan berätta hur länge som helst om denna lilla ö i Öresund som tillhör Landskrona.  När jag var liten vistades jag mycket på Hven, hos min faster och farbror så jag har många fina minnen härifrån. Nu har jag nya minnen. Exempelvis mötena med de nu 13 alpackorna. Alpackorna stormtrivs på ön och har riktigt mycket betesmark. Låååångt uppe på slänten kan man se dem när man går förbi.

IMG_1395 IMG_1338 IMG_1397 IMG_1400 IMG_1324

Bilderna här gör dem inte rättvisa. Det har regnat på dem och jorden är lerig. Ibland får de sig ryck och ska rulla sig på marken. I normala fall är de rena och fina. De till och med doftar gott. Jag fick tjockt alpackagarn av Andrés mamma som jag virkat en härlig, mjuk sjal av. Eller axel & halsvärmare. Doftade gott medan jag virkade * ler*.
Ska lägga upp en bild senare på den. Ska bara köpa tre benliknande knappar att sy i, sen är den klar.

Om man är riktigt stressad och behöver få ett lugn, är en bra medicin att ta en trekking-tur med alpackor. Det finns många som upptäckt det efter en promenad. Alpackorna är lugna och coola. De har grimma och koppel och man går i deras takt. Alpackorna bestämmer takten. Ibland får man styra igång dem och visa vägen. Ungefär så fungerar det.

Läs gärna mer här  http://hvenalpacka.weebly.com/

Mer om djurlivet på Hven * ler*
Förutom alpackor finns det även andra djur på ön och som jag fångade på bild. 🙂

IMG_1295 IMG_1320  IMG_1323 IMG_1305
IMG_1309 IMG_1322

Jag önskar alla en skön söndag.
Just nu har solen brutit sig fram genom molen och vi har 18 grader. Det ska visst vara uppehåll idag. Så bra att slippa gummistövlar på promenaden. Inte så skönt om man ska gå länge.

Hej så länge
Anna

Helgen som gav ett rejält lyft

Nä nu blommar löken *skrattar*

IMG_0315

Grejen är den att vi samlar lite ”matrester” i en skål i köksfönstret. Nja rester och rester.
Rödlökshalva som vi låtit ligga och torka tillsammans med en massa citronskivor.
Den här löken har legat i skålen hur länge som helst och för två veckor sedan började något hända i den. En liiiten liiiiten lökbebis *ler*
Kul va?  Och lite märkligt.

Citronskivorna har inte muterat eller förökat sig. Ännu.

Idag är det måndag och en bekymmersfri helg har passerat. Skönt. Har blivit så upprymd och glad. Underbar känsla att vara klar i huvudet. Slippa den där grumligheten som kommer efter cellgiftbehandlingarna. Igår och i förrgår sov jag inte middag.  Det var ett tag sedan jag lyckats vara vaken en hel dag utan att för den delen somna klockan halv åtta på kvällen. Jag känner mig som en helt vanlig människa helt enkelt.

Var ute en snabbis på stan i lördags. Superskönt väder. Solsken +5 grader och vindstilla.

I lördags kom Sussie och hälsade på. *hjärta*
Vi är arbetskamrater sedan många år. Himla roligt att träffa henne igen.  Nästa gång vi ses är det nog varmare ute så att vi kan sitta på ett utefik i stan. Så länge jag är utomhus borde jag inte bli smittad av baciller. Tjoho! *ler* Ska envisas med att hon kommer hit så får hon en lite mer sightseeing i Landskrona varje gång. Nästa gång ska vi ta en fika på Gyllene Koppen har jag bestämt. Himla mysigt ställe. Det är tillfälligt stängt där men öppnar nog någon gång i april eller maj. Jag ska berätta mer om Gyllene Koppen vid senare tillfälle.

Lördag ja….
Jo jag hade gjort smarriga ägg & ansjovismackor och rostbiffmackor à la Borgerkrogen  i Helsingør. Massor av färskriven pepparrot, inlagd gurka, tunn skiva röd paprika, dansk remouladsås och rostad lök.
Mums fillibabben, tryck in i flabben. *fniss*

Vi fick en så gullig krukväxt av Sussie som vi planterade i Andrés gamla känga. Har precis skickat en bild till henne och blomkrukan blev godkänd.  *ler*
Låter ju lite nonchalant att plantera en växt man fått, i en gammal Björn Borgkänga men nu får jag dig att ändra uppfattning. Kolla själv.

Skon

 

När vi vinkat av Sussie fortsatte vi med vårt projekt ”Dyna II ”. Vi har fyra sittdynor att klä om.  Den första är klar. Klädd i Terrakiottaarmén, det berättade jag om i ett tidigare inlägg. Tjusigt va? Ni ser dem i bakgrunden på bilden här ovanför. En stor och en liten sittdyna att ha på golvet. Massor med dynor blir det totalt. Fyra stora och fem eller sex små. De blir använda när vi känner oss bohemiska *ler*

Terrakottaarmén
Terrakottaarmén består av cirka 8 000 soldater och hästekipage i naturlig storlek, gjorda av lera. Varje soldat är unik och har egna ansiktsdrag och utseenden. Det är ”bara” cirka 2 000 stycken soldater som grävts fram och finns att beskåda på ett museum i Kina. Det var Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi som var vidskeplig och villa ha dessa soldater som beskyddare efter sin död. Han avled 210 f.Kr. Lerfigurerna glömdes bort och hittades av en slump i mitten av 1970-talet. Hur som haver så har vi en bråkdel av soldaterna avtecknade på vår sittdyna. Eller två dynor rättare sagt. Ganska hemskt att sitta på dem när man tänker efter. Fast vi är inte vidskepliga. Jo jag är. Fast bara lite. Och bara när det gäller Egyptens faraoer och gravar. Jag hade inte vågat plundra en grav där kan jag säga. Och ingen annanstans heller.

Dyna nummer två är på gång. Inte klar ännu. Bara dynans ovansida. Himla häftigt blir det. André har skissat och jag har sytt det på linneväv. Resten får bli en cliffhanger *ler*
Visar bild när den är helt klar. Det kommer att dröja några veckor eftersom jag inte hinner sy den klar de närmsta dagarna.

På onsdag är det ju dags med tredje cellgiftbehandlingen och kommande två veckor blir väl eländes skithelvete som vanligt och ingenting gjort.

Våra kära mammor på besök
I går, söndag ,fick vi kärt och efterlängtat besök. Våra kära mammor kom på kafferep. (Bara tre sorters kakor dock).  Vi har inte träffat Andrés föräldrar sedan jag fick mitt cancerbesked. Allt har varit pannkaka sedan dess och det har inte blivit tid eller möjlighet att träffas. I söndags blev det av. Våra mammor kom på besök. Så himla trevligt. Jag fick två stora nystan alpackagarn, från en av hennes alpackor. Så härligt. Jag är ju kär i hennes tio alpackor och nu har jag en av dem hemma i min garnlåda *ler*

Ska tänka ut noggrant vad jag ska sticka eller virka av garnet. Mina svärföräldrar bor på Hven och har sina tio aplackaherrar där. De trivs otroligt bra på Hven och har gott om mark att ströva runt på.

Hven är en underbar ö. Alpackorna är helt underbara djur. Perfekt kombo. Tänk att få uppleva både ön och alpackorna på en och samma gång. För min egen del blir jag helt lugn att komma in på Hven. Även under turistsäsong. Man behöver ju inte vara just där turisterna är. Det finns många avkopplande platser på ön.  Exempelvis i svärföräldrarnas trädgård. Fast den är inte för allmänheten *utropstecken* .

Jag får ett lugn när jag hälsar på alpackorna i hagen. De utstålar ett lugn och är coola. Dessutom doftar de så gott när man trycker näsan ner i ullen på dem. bland bråkar de med varandra men de är inte på något vis opålitliga utan reder ut sina tvister ganska sofistikerat. Det är min uppfattning. Svärföräldrarna som lever med dem har kanske en annan uppfattning.

Vissa blandar samman alpackor med lamor. Därför tror vissa att alpackorna spottar. Det är lamorna som spottar åt höger och vänster. Alpackor spottar bara på varandra om de blir ovänner. Jag fick med en spottscen när jag filmade dem en gång. Ska se ifall jag kan lägga upp filmen vid tillfälle.

Vill man göra något annorlunda kan man boka en Trekkingtur runt en del av Hven. Så snart jag avslutat min sista behandling och börjar känna mig frisk vill jag ta en promenad med dem. Kolla gärna in hemsidan för mer information.
http://hvenalpacka.weebly.com/

Tvära kast i dagens inlägg *ler*
I söndags lagade vi en favoriträtt. Älgfärsbiffar med ost i mitten och med stjärnanis och portvinssås. Så himla gott. Ganska kryddig eftersom vi kryddar med färsen och såsen med chiliflakes. Inget smör och ingen grädde. Endast en klick smör till stekningen.

Till detta har vi potatismos och blomkålsmos och en enkel sallad. Ett gott rött vin som passar till denna rätt är det Argentinska vinet Quara # 6551. Likaså Coffee Pinotage #6315. Det fungerar även utmärkt med vanligt kranvatten och bubbelvatten.  För min del dricker jag ingen alkohol under min behandlingsperiod. Inget jag är förbjuden att dricka. Jag är helt enkelt inte sugen.  André är måttligt förtjust i vin och öl så vi kör med bubbelvatten eller kranvatten.

Mina smaklökar är ju helt ur banan. Det har jag berättat om tidigare. Choklad tilltalar mig inte ett skvatt.  Varken vin eller annat med alkohol vill jag ha. Kaffe har jag slutat med. Sällskapdrack två koppar kaffe igår när våra mammor var på besök men inget jag egentligen längtar efter eller saknar. Sådant som innehåller överdrivet mycket socker är direkt äckligt. Pågens Finska Pinnar fungerar. Det smakar inte så sött.

Nu ska jag fortsätta på ett vid-sidan-om-projekt. Jag har en massa på gång. Halvfärdiga projekt. Ibland vill jag virka samtidigt som jag tittar på Netflix. Ja då tittar jag på en serie och virkar på koftan jag håller på med. Ibland vill jag sy. Ja då går jag in i hobbyrummet och syr på en av kuddynorna.  Ibland vill jag göra allt på en och samma gång och då blir jag lite stressad och kan inte välja vad jag ska göra. Det är huvudet som spökar och jag skyller på cellgifterna som cirkulerar i kroppen.

Funderar på att ta en liten runda på stan. Ska bara handla mjölk och lukta på luften *ler*

Hyfsat soligt just nu och +4 grader. Fast min väder-app visar regnskurar. Hmmmm. Inte här i alla fall men det ser lite mörkt ut längre bort mot Danmark.

Jag önskar dig en bra måndag.
Hälsningar Anna