Tappra hårceller?

Hej

Det har gått riktigt många dagar sedan mitt förra inlägg.
De senaste dagarna har präglats av att följa allt på TV angående det fruktansvärt hemska dåd som drabbade Sverige och Stockholm den 7 april.

´Mina tankar går till alla drabbade.

Hur jag än fortsätter mitt inlägg känns fel. Min blogg handlar om hur jag mår under min cellgiftbehandling och vill berätta att jag i vanlig ordning mått både bra, dåligt, halvbra och allt där emellan sedan den senaste behandlingen. Efter behandlingen den 15 mars blev jag rejält svullen från fötterna och upp till låren.  Spände i huden.  Svullnaden gick över efter några dagar.

Det jag märkt är att små hårfjun börjat växa ut på benen och lite varstans. Inte så många men ändå. Likaså på huvudet. Verkade som att hårcellerna lite hår och där är lite mer motståndskraftiga så att hårstrån kan växa ut. Fast jag har märkt att fjunen lätt lossnar eller vad man ska kalla det för. Det räcker med att gnida lite med fingrarna så faller några fjun bort.

Tappra hårceller
På mitt huvud finns det ett gäng tappra hårceller.  De sitter uppe på huvudet. De är lite mer motståndskraftiga. Hårstråna blir inte långa för de bryts av bara jag kliar mig på huvudet, men hårcellerna producerar i alla fall hårstrån.  På sidorna är det däremot kalhygge och nästan inget tillstymmelse till hårväxt. Mig kvittar det vilket. Hår och frisyrer är något av det sista jag tänker på just nu. Det är bara en gång som André trimmat det sedan vi rakade bort allt hår den där dagen i slutet av januari.  Det får vara som det är.  När alla behandlingar är över i maj månad och hårsäckarna börjar normaliseras, då tar vi en ordentlig rakning så att alla hårstrån får samma längd.

Goodbye ögonbryn och fransar
Det är ett bra tag sedan ögonbrynen tunnades ut. Det är inte så att alla hårstrån plötsligt faller av.  De hårsäckar som verkar vara starka soldater är de hårsäckarna som sitter överst på ögonbrynen.

För att ha någorlunda snygga bryn behöver jag måla dem och det är inga problem. Blir antagligen svårare ifall alla strån faller bort. Därför har jag fotat dem och hoppas det kan vara till hjälp när de ska målas dit. Eller så struntar jag i det och är utan bryn.

Ögonfransarnas hårsäckar verkar vara mer motståndskraftiga än ögonbrynens. Hårstråna bet sig kvar längre tid än ögonbrynens.  Sedan några veckor tillbaka är ögonfransarna hur korta som helst och hur få som helst också för den delen. Skulle se löjligt ut om jag skulle försöka måla dem. Spretigt och glest. Dessutom hamnar strån på mascaraborsten så hela proceduren är helt onödig.

Feber eller inte feber
Jag åkte på en knepig feberkänsla den 26:e, 28:e och 29:e mars. Ur medicinsk synvinkel är det ingen feber men kändes som sådan. Min normala temperatur verkar ligga på 36,2-36,7. Dessa tre dagar steg tempen till 37,4. Detta klassas inte som feber. Det vet jag. Inget jag hade reagerat på ifall det hade varit vid annat tillfälle än just nu när jag går på cytostatika som slår ut celler i kroppen och sänker immunförsvaret rejält. Nu är jag vaksam på allt som händer med mig . När Jag började känna hur febern kom krypande blev jag klart livrädd att den skulle stiga på nolltid. Får jag 38 eller mer i feber måste jag åka till akuten . det var det som hände den 6 februari. Och jag blev inlagd i sju dagar.

Jag packade snabbt en bag med grejer om i fall jag skulle insjukna. bagen ska stå redo under återstoden av min behandlingsperiod.

Efter två timmar var tempen nere på 36,4. Så här var det de tre dagarna. Skumt.  Jag ringde teamet i Malmö som har hand om mig och sköterskan lugnade mig, att detta inte är någon fara, men att jagf skulle vara vaksam och ta tempen.

Sedan den 29:e har tempen varit min normala.  Sedan dess har jag mått hyfsat bra när det gäller detta. Biverkningar finns men jag har typ vant mig vid flera av dem. Exempelvis att jag blir trött på nolltid om jag ansträngar mig. Att jag blir torr i munnen emellanåt, att viss mat inte smakar som det brukar utan smakar konstigt, torra händer, ilningar i en tand och så vidare. Ileostomin har fungerat gabnska bra men den vätskar vilket är jobbigt men det är bara att byta kompress oftare än jag brukar.

Min babe är tillbaka i vanlig rutin *hjärta*

André jobbar ju natt för att undvika dra hem smitta från sina arbetskamrater. Vi ses bara korta stunder eftersom han sover mycket när han kommer hem på morgnarna. Han ser sliten och trött ut.  Vi går om varandra. Matvanorna blir också annorlunda. När han vaknar  på eftermiddagen är det morgon för honom och då kan han inte äta middag, så allt blir knepigt i vår tillvaro.

För en vecka sedan beslutade han sig för att börja jobba dagtid.  Så bra! Han har sett rejält sliten ut och det har oroat mig mycket.  Nu är han tillbaka i vanliga rutiner. Jobbat dagtid och försöker undvika folk på tåget och jobbet så långt det är möjligt. Än så länge har jag inte fått några baciller eller känt mig dålig. Hoppas det förblir så resten av tiden.

Nya projekt på löpande band
Har börjat virka. Virkat hattar och mössor på löpande band.  Än så länge är det för kallt för mig att vara utan mössa. Det blåser igenom nätet i perukerna nämligen. Till sommaren kan jag anta att det blir för varmt och opraktiskt med peruk till vardags. Därför virkar jag coola bomullsmössor i allehanda färger för att passa till dagens outfit.  *ler*

Nu ska jag iväg och ta blodprov inför behandling nummer fem imorgon. Efter provtagningen ska jag iväg och hämta garn som jag beställt på nätet. Jag ska sticka mig en kofta i limegrönt garn i alpacka och bomull.

Grejen är att jag stickade en sådan för säkert 10 år sedan. Min favoritkofta i egen design. Jag är jättenoga med hur jag tvättar mina stickade plagg men för två år sedan råkade den åka med i 40 grader istället för handtvätt. *sur gubbe*

Den krympte och skulle passa en sexåring ungefär. Sedan detta förfärliga hände har den hängt rakt in i garderoben så att jag ser den varje dag. En påminnelse om att jag ska sticka en ny, likadan. Nu – äntligen – ska det blir av. *ler*

Hej så länge
Kram Anna

 

Författare: AnnaBloggar.com

Jag tar ut glädje i förskott. Det värsta som kan hända är att jag varit glad i onödan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s