Kategori: Okategoriserade

Första påfyllningen av expanderprotesen

Hej

I förmiddags var jag på plastikmottagningen i Malmö och fyllde på expanderprotesen med 50 ml koksalt.

Hela alltet tog en kvart bara. Det var bara att lägga mig på vänster sida på britsen med höger arm uppsträckt över huvudet.

Det var läkaren som opererade mig som skötte påfyllnaden. Det stämmer exakt som min third cousin Susan berättat.

”You almost don’t feel anything”. Och hon har så rätt.

Nu glömde jag ta en bild. Ska göra det nästa gång. De använder en spruta med en mycket tunn ganska lång nål. Sprutan rymmer 10 ml så man fyller alltså på den fem gånger. Sjuksyrran och läkaren hade lite besvärligt att hitta själva kanylen.

Expanderprotesen har en liten ”slang” som sträcker sig precis under min hud i höger sida en liten bit nedanför armhålan. När man trycker i sidan känner man kanylen.

Innan hade jag ett ”fjortisbröst”. Nu liknar det mer en femtonårings bröst. 🙂

Nu har det gått fyra timmar sedan påfyllningen och det har spänt lite men inget att pipa om. Min syster åkte med mig så vi strosade runt i Malmö och gjorde av med pengar efteråt. Och passerade bland annat denna härliga orkester. Undrar vad de spelar 🤔 Hoppas det är ”When the saints go marching in”. Den är svängig och bra. Jag gillar den. Spelade den gärna på piano . 🎹

Vädret är helt underbart idag också. 23 grader, sval bris i luften och helt fantastiskt.

Nu sitter vi fast på tåget på Malmö central sedan en timme tillbaka på grund av att det är strömlöst i Lund och tåget kan inte fortsätta. Ungefär 50-elva gånger har en gammal gubbe skrikit i högtalarna så vi nästan blivit lomhörda att ”this train will not stop at Lund. ”

Sååå nu vet vi inte när vi är hemma. Klockan är nu 14.10. Hoppas vi hinner hem till första deltävlingen av Eurovision Song Contest kl 21.00.

Tur vi tog med var sin bok. Så nu blir det ”Omgiven av idioter”.

Må gott

Anna

Har jag glömt jag är nyopererad eller?

Hej

Jag passerar Selma Lagerlöf nästan varje dag.

Selma Lagerlöf jobbade som lärarinna för flickor i Landskrona 1885 och bodde här i 10 år.

Ska nog ta det liiiite lugnare
Har varit evinnerligt trött i kroppen några dagar nu. Tog ut mig alldeles för mycket i lördags. PW, benpress 100 st. De sista 39 kändes tungt men jag plågade mig och körde så många snabba jag orkade.

Efter det körde jag den där core twist för midja och höft. Den är enkel och körde 200 st. Sen är det bara crosstrainern jag också får göra i min ny-opererade-situation. Fast måste ha högerarmen hängande ner i så fall. Den gjorde jag inte men ska en annan gång.

13 529 steg
Fick ihop 13 529 steg. Fint, soligt, varmt väder. Men som sagt- på söndag sena em var jag nästan utmattad. Inte bara trött.Trots att jag kände att jag borde ta det lugnt gick jag ut i solen på förmiddagen och gjorde 9783 steg.

Efter ett besök hos min 84-åriga mamma ramlade jag nästan in i hallen hemma.

När sen André kom hem från sin vandring i 2 dagar var vi två zombies som var helt slut och med träningsvärk.

Netflix är guld värt
Då är det guld att ha Netflix sovrummet.

Hur jag fick ihop 7830 steg i går fm är en gåta för mig. Soligt ute men det blåste 12m/s och var jättejobbigt på sina ställen under promenaden. Har konstaterat att jag går för fort och måste lugna ner mig generellt när jag är ute och pw som jag börjat med.

2767 steg
Idag har jag bara avverkat 2767 steg och det är godkänt av mig efter det som varit. Mitt enda ärende var mat-affan.

Imorgon blir det benpress, core twist och crosstrainer om vädret är taskigtoch blåsigt. Vi har nämligen haft höstväder nu i två dagar med blåst, kallt, regn. Då vill jag inte gå så långt.

Bye Bye pianot
Idag sålde jag äntligen mitt digitalpiano via Blocket till en som inte prutade. Ett fantastiskt bra piano med riktigt bra akustiskt pianoljud. Och en massa finesser.

Vill inte vara prylsamlare
Jag gillar inte (längre) att ha prylar som jag inte använder. Därför ville jag att någon med seriös avsikt köper det av mig . Och utan prutande. Har haft otroligt många intresserade men kom inte och pruta. Köp ett annat på Blocket som passar plånboken bättre. Fattar man sig på digitala pianon så prutar man inte på mitt piano.

Far och son kom. Sonen 14 år och självlärd och är nu igång att lära sig noter.

My God så bra han spelade. NU är mitt piano i de bästa händer, med äkta syfte och jag är otroligt nöjd med affären.

När den dagen kommer att jag har tid att spela igen, ja då kommer det fortfarande finnas Yamaha Arius digitalpiano att köpa 👌

Trevlig kväll
Anna

Don’t sweat the small shit

Hej
Kan berätta att jag har lite känning av träningsvärk i låren från benträningen igår. Oavsett hur många antal benpress det blev igår, så känns det i låren. Det är ju ett ute-gym och alla maskinerna har ett sånt där lagom motstånd som ska passa de flesta så jag tyckte inte det var speciellt jobbigt. Ni som är vana vid denna träning hade nog inte tyckt det var något att hålla på med, kanske. Inte vet jag. Det passar mig perfekt nu iallafall 🙂

Jag pratade med min third cousin Susan i Main, USA igår.  Jag vet inte riktigt vad det heter på svenska. Hennes mormor och min mormor var kusiner

Susan och jag är i samma ålder. Lika galna båda två och har otroligt roligt när vi träffas. Snacka om att få kramp i magmusklerna av allt skrattande 🙂

Vill börja med att säga att hon har sagt okej till att jag skriver om henne.
Hon är eller har varit i bröstcancerbranschen hon också, men för 12 år sedan, när hon bara var runt 45 år. Det kände jag inte till vid det tillfället och när jag fick veta det långt senare var jag som alla andra som inte varit där: jag förstod inte hur jobbigt hon haft det. Hon berättade aldrig ingående om hur hon haft haft det. Varken då eller senare. Inte förrän jag gick ut på facebook och berättade för min lilla vänkrets där.

Hon har dessutom inte haft familjmedlemmar eller sambo runt omkring sig när hon hade det jobbigt. Dock många vänner. På den tiden bode hon på Manhattan och hade alla sina vänner och arbetskamrater omkring sig. Nu är hon nyinflyttad i Maine, mår bra och har nya vänner såklart och fri från skiten.

Susan mår bra och är frisk från C. Hon är den enda riktigt nära vännen jag känner som har haft bröstcancer. Jag har Susan och några bröstcancer-bloggvänner och det är jag så tacksam över.

Igår när vi pratade berättade hon att även hon fick expanderprotes och berättade exakt hur det känns och hur man går till väga. Läkaren har ju redan berättat men bra för mig att få veta hur från en som upplevt detta.

Det kommer inte kännas så mycket när de fyller på protesen. Nålen är så tunn att man knappt känner något. När bröstet är färdigfyllt och med 25% extra för att sedan få en fin form och naturligt utseende, då har man det så i cirka två månader. Sedan är det dags med ny operation där man ersätter expanderprotesen med ett riktigt silikonimplantat eller protes som de kallar det fast jag tycker nästan protes är ett fult ord. Protes låter som man har ett handikapp liksom.

Ni som följt mig sedan starten har läst i en av mina första inlägg att en släkting sa ”It will change your life forever”. Detta var innan cytostatikabehandlingarna. Jag förstod inte då vad hon menade. Nu vet jag exakt vad hon menar.

Jag har förändrats mycket under tiden som gått. Om 4 veckor är det ett år sedan jag fick sista behandlingen. Jag håller på att bli Anna 2.0. Därmed inte sagt att det blir en bättre eller uppgraderad Anna, men i allafall en annan Anna.

Susan sa igen att it changes your life for ever. You will become another person. Jag förstår exakt och höll med om att jag redan märker förändringar hos mig. Mitt tänk, sätt att se saker och ting på. Så gör typ alla som går igenom något svårt. Flera bloggerskor i den här branschen skriver liknande.

Man tjafsar inte om saker, jag förstår inte folk som älter bagatellgrejer och vardagstjafs så som klassikern hur man klämmer på en tandkrämstub och hur man ställer skorna i hallen och liknande. Håll käften och lev ditt liv och lev det väl. Var glad att ha ett liv att leva.

Sluta negga,. Gå igenom ett cancerår eller skaffa en annan allvarlig sjukdom så ska du se att du får annat att prioritera än skitgrejer som kan kvitta.

Så tänker jag.

Susan sa: Don´t sweat the small shit. Ett uttryck de har i USA.
Hahaha. Så jäkla bra.

Exakt så är det. Varför över huvudtaget lägga tid på att gräla om skitsaker?
Varför?

Män är från Mars och Kvinnor är från Venus
Om sanningen ska fram så har jag för min del inte varit en sån där tjafsare.  Inte de senaste 15-20 åren iallafall. Inte sedan jag läst boken Män är från Mars och Kvinnor är från Venus av John Gray. Då köpte jag den boken och den har verkligen gett mig så mycket förståelse för relationer mellan män och kvinnor och vanliga vardagstjafs-exempel som är så jäkla onödigt. Jag köpte den för att bli en bättre partner efter ett tjafsigt förhållande på den tiden.

Jag utger mig inte för att vara bäst på förhållanden och har svaret på hur man får det perfekta förhållandet 🙂 Men jag försöker lära mig något, utveckla mig och inte upprepa misstag, men jag kan säga att André och jag har inte grälat en enda gång. Inte en enda på drygt 2 år. Det vill säga den tid vi varit tillsammans.

Ni som inte läst boken än. Gör det. Den är lättsamt skriven och är underhållande. Han beskriver situationer och sådant på ett lättsamt, enkelt sätt så den är verkligen lättläst. Jag kan lova att alla känner igen exempel på scenarion i boken. Man får lite aha- upplevelser 🙂 Det gjorde att jag faktiskt kunde förstå på ett annat sätt.

Kom just på att jag har haft den utlånad till en person i flera år nu. Det har jag totalt glömt. Äsch. Skit samma. Jag sa kanske hon fick behålla den. Jag har ju läst den.

Lite mindre smärta i sidan. Hurra
Idag känns det något bättre i sidan och har inte vaknat i natt utan sovit. Inte så konstigt. Somnade sent igår. Jag är ingen nattmänniska men somnade inte förrän efter midnatt. När hände det sist?

Ingen aning. Det var nog mitt Egg Head Event jag hade i slutet av januari 2017. Då när jag rakade av mitt 74 cm långa hår, inför cellgiftbehandlingarna. Här kan man läsa om det, den som vill:
https://annabloggar.com/2017/01/28/det-var-en-gang-74-cm-har/

Soligt och underbart
Nu tittar solen fram, klockan är 9 på morgonen och det blir en fin dag idag. 15 grader och 5 m/s.

Jag har beställning på ett virkat sadeltäcke så jag tänkte ta itu med det idag. Jag har aldrig virkat leopardmönster men ska försöka. Hoppas det funkar. Om några timmar packar jag ihop mitt virke och går ut och sätter mig och virkar. André är ute på vandring sedan i fredags så jag är solo.

Jag avslutar med en bild till Susan´s ära 🙂

Hon spelar dragspel och dansar folkdans med andra svensk-ättlingar i USA. Såg detta dragspel i skylten hos en loppis i stan och tänkte på Susan. Jag har lust att köpa det enbart för att det är så fint. Jag kan inte spela utan kan tänka mig att ha det som display, hemma någonstans. Men det kostar 1200 kr och det är alldeles för mycket pengar bara för att ha det för att det är fint att titta på.

Ha en bra söndag allihopa.
Och kom ihåg: Don´t sweat the small shit.

Anna

Många steg, sol och Prosecco

Hej

Tycker jag gått och gått och gått idag men så visar det ”bara” 2 timmar. Nu får jag accelerera mitt gående eftersom ärret på bröstet är läkt och ingen risk för infektion så det är ingen fara att blir svettig där längre.

Vi har haft fantastiskt väder idag. Jag knallade ut vid 10-tiden tror jag. Jag har faktiskt minskat i omfång och inte känt så mycket smärta i sidan så jag lyckades dra på mig mina gamla, tighta power walking-brallor utan att det satt åt för mycket och utan att behöva anstränga högerarmen på fel sätt.
På med keps och solglasögon och ut i underbara solen. Hej sol! Jag älskar dig!
Gick ganska raskt raka spåret ner till havet, en av stränderna i stan,10 minut er bort .

Där har vi ett av våra utegym. Jag får ju börja träna benen så jag körde 200 st benpress olika fort och det kändes bra. Jag har starka ben. Det är resten av kroppen som har kassa muskler och de ska få veta att de lever den dagen jag får köra core och armar och sånt.

Efter benpress testade jag den där vad-den-nu-heter som faktiskt tränar just bålen eller midja och höfter. En platta man står på och svänger från höger till vänster fram och tillbaka med underkroppen.  tror faktiskt det stod ”core” på maskinen.

Ja där stod jag och vred mig en bra stund. Sen fortsatte jag snabbgå genom stan och bort till syrrans koloni som min morfar byggde på 50-talet när min mamma var ung. En härlig oas mitt i stan. Ingen aktivitet där idag. Bara en av mina kusiner som kom på samma sak som jag, att softa i lugn och ro där.  Ja ja, tre kvart senare gick jag fort hem och fick upp ångan rätt så bra. Kände mig så nöjd, harmonisk och nja tillfreds men jag tror faktiskt det är de smärtstillande som spelar spratt med mitt huvud för inne i mitt hjärta har jag min sorg men det håller på att bli bättre. Går upp och ner.

Väl hemma duschade jag och bytte om. Jag är glad att jag har två ”operationsbh:ar” och två mjukisproteser som jag kallar för ”läkeproteser” typ bröstformade ”fickor som man fyller med lämplig mängd vadd. För när jag promenerat är jag svettig och måste byta vart enda plagg jag har på kroppen och ”läkeprotesen”.

Prosecco just nu

På med andra kläder och ut i solen igen. Kom på att jag var lite sugen på Prosecco – något jag inte smakat till någon reda förr men tycker det är porlande gott i små portioner just nu, så jag pinnade iväg till Systembolaget och köpte två små flaskor och en stor. De kommer troligen räcka i två månader tror jag eftersom jag bara blir sugen på detta som om man skulle bli lite sugen på ja köttbullar. Man äter ju inte köttbullar varje dag bara för att det är gott. Ungefär så är jag med alkohol sedan ett drygt år tillbaka.

Bra jobbat för att vara jag just nu

Idag blev det – inklusive stegen inne på Systembolaget – 12 726 steg. Hurra. Vad mycket!
Och dessutom trapporna upp till femte våningen hemma. Två gånger.

Jag har minskat midjemått, höftmått och lår. Inte så att jag är stolt att ha minskat för grejen är denna: när jag hade så ont efter kommit hem från sjukhuset efter operationen för 17 dagar sedan, slutade jag äta för att slippa behöva tömma min Kocks blåsa så ofta eftersom jag var livrädd att skada något där inne plus att det gjorde ju så jäkla ont. Det har jag redan ältat i mina tidigare inlägg så det får räcka.

Genidrag? Nej men

Därför kom jag på genidraget att inte äta utan körde vattenfasta, tog nån Nutrilettdricka någon dag, klämde någon enstaka Nutrition Bar utan socker någon annan dag. Så där har jag hållit på i 11 dagar.  De senaste fyra dagarna har jag ätit lite. Typ 500 kcal om dagen kan jag gissa. Kalvfärsbiffar med sallad exempelvis.

Detta är lite väl destruktivt men saken är att jag har inte haft någon aptit ändå sedan den nja 14 april ungefär. Glad att slippa äta. Glad att komma i en hel del av mina kläder.

Nu stänger jag butiken för idag och ska göra lite annat.
Trevlig lördagkväll kära alla ni

Ikväll siktar jag på att bli salongsberusad.
Skååål ta-mej-faaan.
🥂

Anna